Sverigerapporten_2012
Sverigerapporten_2012
Sverigerapporten_2012
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
□ Analys av kostnader för olika funktionskrav i byggnormerna för att<br />
möjliggöra en flexibilitet kring vilka krav som ställs i alla byggnader. Krav som<br />
bullernormer, handikappsanpassning och så vidare är nödvändiga, men<br />
orsakar extra kostnader. Man kan överväga en mer differentierad tillämpning<br />
av normerna (exempelvis mindre stränga bullernormer för studentlägenheter<br />
där man bor en begränsad tid av sitt liv) för att sänka medelkostnaden för<br />
byggnader.<br />
□ En mer produktivitetsinriktad upphandlingsprocess. Den offentliga<br />
sektorn står för en stor del av alla bygginvesteringar i Sverige. Genom<br />
att mer explicit ställa krav på innovation och produktivitetsutveckling i<br />
upphandlingar, samt tillåta alternativa anbud kan man bidra till en ökad<br />
effektivitet inom byggbranschen 132 . Detta kan till exempel göras via så kallade<br />
funktionsentreprenader, eller vinstdelningsmekanismer där besparingar<br />
under byggprocessen delas mellan beställare och utförare.<br />
□ Ett fortsatt kraftfullt agerande mot den informella sektorn genom ökade<br />
kontroller.<br />
— Parti- och detaljhandel. Inom detaljhandeln skulle ett stort antal nya<br />
arbetstillfällen troligen kunna skapas om reglerna kring övertidsersättningar<br />
ändrades så att en högre servicegrad skulle möjliggöras på kvällar och helger.<br />
McKinseys förra Sverigerapport uppskattade att om andelen sysselsatta inom<br />
handeln i Sverige skulle vara lika stor som i Storbritannien skulle det motsvara<br />
180 000 fler jobb (inklusive grossistledet), och reglerna har inte väsentligt<br />
förändrats sedan den tidigare rapportens publicering år 2006. Inom livsmedel<br />
är detaljhandeln i Sverige dessutom fortfarande koncentrerad till ett relativt litet<br />
antal aktörer. En effektivisering av processen runt detaljplaner och bygglov skulle<br />
troligen bidra till ökad konkurrens inom branschen.<br />
— Exempel på barriärer i andra branscher. Restaurangbranschen omgärdas av<br />
många regleringar, till exempel vad avser utskänkningstillstånd (serveringstider,<br />
vakter, tillståndsansvarig, utbildning), krav på danstillstånd om gästerna ska få<br />
lov att dansa, olika livsmedelstillstånd, och så vidare. Många av regleringarna<br />
fyller ett stort syfte avseende hälsa och ordning, men röster har förts fram om<br />
att den sammantagna bilden blir krånglig och dyr. Vidare finns komplicerade<br />
regler kring till exempel momssatser (tex den lägre restaurangmomsen som inte<br />
gäller då mat ingår i konferenspaket), komplicerad momsredovisning vid import<br />
av varor från länder utanför EU (idag måste moms först redovisas till Tullverket,<br />
därefter till Skatteverket medan import från EU endast behöver redovisas i<br />
skattedeklarationen), eller så kallad gold-plating där svenska regler går längre än<br />
de EU-regler som ligger till grund (till exempel möjligheten till förenklad faktura vid<br />
små belopp enligt momslagen, eller vilka bolag som har möjlighet att välja bort<br />
revision).<br />
132Se exempelvis Trafikverkets arbete för att som beställare medverka till ökad produktivitet<br />
i bygg- och anläggningsbranschen: http://www.trafikverket.se/Foretag/Bygga-ochunderhalla/Okad-produktivitet--en-utmaning-for-branschen/<br />
105