Sverigerapporten_2012

Allt fler drabbas av livsstilssjukdomar. Även livsstilssjukdomarna har diskuterats flitigt
de senaste åren. Sjukdomar som typ II-diabetes, högt blodtryck och stroke kan ofta
förebyggas genom sund kosthållning, fysisk aktivitet, måttlig alkoholkonsumtion
och undvikande av rökning. När Sverige som land blir rikare blir vi som invånare inte
alltid mer hälsosamma, vilket bidrar till ökade kostnader för sjukvården. Den årliga
vårdkostnaden för en person med övervikt är till exempel ungefär dubbelt så hög
som för en person med normalvikt – och andelen kraftigt överviktiga svenskar har
mer än fördubblats på trettio år 55 .
Förväntningarna ökar. Det är inte bara individers underliggande behov som styr
efterfrågan, utan även vad de förväntar sig av vården. Dessa förväntningar höjs i takt
med ökat välstånd och yngre har idag högre krav på vården än äldre.
Kostnadsmedvetandet är lågt. I svensk hälso- och sjukvård bär de flesta
medborgare endast en liten del av de faktiska kostnaderna själva genom direkt egen
finansiering 56 . En konsekvens är att våra förväntningar inte möts av en återhållande
kraft genom att kostnaderna blir direkt kännbara. Inte heller synliggörs värdet tydligt
av de tjänster som brukas.
Vi ser också ökade enhetskostnader, delvis orsakat av att nya, dyrare,
behandlingsmetoder finns tillgängliga. Detta är förstås positivt och kan minska
mänskligt lidande och sjukdomsbörda. Dock ökar ofta kostnaderna, speciellt då
farmakologiska och medicintekniska innovationer i hög utsträckning fokuserar på att
förbättra medicinska resultat snarare än att sänka totalkostnaden för systemet.
Som tredje förklaringsfaktor bakom kostnadsökningarna ses en svag
produktivitetsutveckling, bland annat orsakat av suboptimal fördelning av resurser.
Utvecklingen har hittills inte varit tillräcklig för att motverka de ökade kostnaderna.
När ny sjukvårdskapacitet byggs upp ”kopierar” den ofta en historisk struktur och
cementerar därmed ett omodernt sätt att leverera vård. Sjukvårdspersonal arbetar för
patienternas bästa, men incitament som på systemnivå främjar högsta möjliga kvalitet
och patientnytta krävs också. Idag ser vi få sjukvårdssystem som inför denna typ av
incitamentsystem. Svårigheten ligger inte endast i utformning av nya modeller, utan
också i att överkomma intressekonflikter hos dem som gynnas av dagens struktur och
resursfördelningsmodell.
55 “Fetma ett ekonomiskt samhällsproblem – kostnader och möjliga åtgärder för Sverige”,
Ulf Persson och Knut Ödegaard, nr 1 2011 årgång 39. Andelen personer med BMI över 30
var 5% 1981 och 11,2% 2010 (OECD).
56 Den privata direkt finansierade delen av hälso- och sjukvård, genom patientavgifter och
försäkringar står för cirka 18% av de totala sjukvårdskostnaderna (OECD).
55