Sverigerapporten_2012

ämnen. Vi tror att svenska skolan skulle tjäna på att gå väsentligt längre vad gäller
lärarcoacher och etablera systemet i hela landet.
Öka kompetensen bland blivande lärare och rektorer genom att höja
yrkets attraktivitet och status och öka på så sätt antalet sökande till
lärarutbildningen. Detta kan till exempel ske genom att skapa verktyg för lärare och
skolledare att etablera en bättre arbetsmiljö, högre löner, längre sommarledighet,
tydligare karriärvägar med transparenta kvalifikationskrav och lönesteg samt genom
att marknadsföra läraryrket. I Sverige har en lärarlegitimation införts under 2011
och det ligger ett förslag om att återinföra lektorstjänster för att höja yrkets status
och tydliggöra karriärvägar. Sverige skulle behöva tre till fem gånger fler sökande till
lärarutbildningar för att få samma stora urval av sökande som i Finland.
Kvalitetssäkra jämförelser av skolornas resultat. Svensk skola har en hög
grad av transparens när det gäller skolornas utbildningsresultat. Publiceringen av
resultat från nationella prov och andra jämförelser bidrar till ett ökat prestationstryck.
Samtidigt finns i det svenska skolsystemet med skolpeng och skolval ett starkt tryck
från såväl huvudmän som föräldrar att sätta höga betyg och rätta nationella prov
generöst. Under de närmaste åren kommer nationella prov införas i fler årskurser och
ämnen. För att främja en rättvis bedömning och öka jämförbarheten i resultaten bör
dessa prov rättas centralt, vilket Skolinspektionens omrättning under hösten 2011
visade 139 . Huvudmännen bör också starta riktade insatsprogram för skolor med
svaga resultat.
Med tanke på den svenska skolans decentraliserade struktur måste riksdag och
regering samt de relevanta statliga myndigheterna - Skolverket, Skolinspektionen och
Högskoleverket – ta en starkt drivande roll för att åstadkomma dessa förändringar inom
en rimlig tidsram.
5. Öka utbudet av arbetskraft: minska arbetslösheten genom att undersöka en
svensk lärlingsmodell, och hitta sätt att förlänga arbetslivet
Sveriges åldrande befolkning gör att den effektiva försörjningskvoten kommer att öka
från 1,32 till 1,49 fram till 2030 om inga åtgärder vidtas, och om arbetslösheten ligger
kvar på dagens nivå. Allt annat lika kommer detta att innebära en negativ påverkan
på den ekonomiska tillväxten med uppskattningsvis 0,4 procentenheter per år fram
till 2030. För att bemöta denna utveckling, och säkra att en tillräckligt stor andel av
befolkningen är i arbete, tror vi att Sverige borde undersöka två möjligheter:
Undersök en svensk lärlingsmodell. De tre EU-15-länder som har lägst
ungdomsarbetslöshet har alla ambitiösa lärlingsprogram som sysselsätter upp
till 15-20 procent av alla ungdomar mellan 15 och 24 år, och omvänt ligger alla
EU-länder med ambitiösa lärlingsprogram väl till i internationella undersökningar av
ungdomsarbetslöshet. Dock har lärlingsprogram ibland oönskade negativa effekter
på lönebildningen för vuxna, samt skapar ibland inlåsningseffekter för ungdomarna.
Därför tror vi det vore intressant för Sverige att undersöka om det går att arbeta
fram en svensk lärlingsmodell som skapar ett effektivt sätt för ungdomar och andra
139Omrättning ledde till kraftiga betygssänkningar i ett flertal fall
109