Sverigerapporten_2012

52
Hälso- och sjukvård
Sveriges hälso- och sjukvårdssystem är bland de mest framstående i den rika världen.
Kostnaderna ökar mindre än genomsnittet för OECD-länderna och Sverige ligger bra
till när det gäller viktiga parametrar som förväntad livslängd, spädbarnsdödlighet och
överlevnad i bland annat cancer. Dock ses en svag produktivitetsutveckling samtidigt
som befolkningen åldras och ställer högre krav. Detta ställer vården inför stora
utmaningar. I detta kapitel presenteras fem möjliga sätt att öka produktiviteten inom
hälso- och sjukvården 46 .
Vård och omsorg – det vill säga hälso- och sjukvården samt äldreomsorgen – utgör den
största delen av den offentliga sektorn och motsvarar 13 procent av BNP. Ungefär tre
fjärdedelar av detta utgörs av landstingens hälso- och sjukvård där den specialiserade
somatiska vården svarar för mer än hälften av kostnaderna 47 . Den återstående
fjärdedelen utgörs av äldreomsorg och vård av funktionshindrade som främst
kommunerna ansvarar för.
När man bedömer hur vården som helhet uppfyller sina mål måste man konstatera de
fantastiska framsteg som gjorts. I dag är det möjligt att genomföra behandlingar och
ingrepp som hade varit otänkbara för tidigare generationer. Tidigare dödliga sjukdomar
kan i högre grad botas, och mycket lidande kan förhindras. Sveriges invånare har en
mycket god hälsa sett ur ett internationellt perspektiv; till exempel har vi den fjärde
lägsta spädbarnsdödligheten, den sjunde högsta förväntade livslängden och den fjärde
högsta femårsöverlevnaden i bröstcancer i hela OECD.
Förutom att svenskarnas livslängd och livskvalitet har ökat så har hälso- och
sjukvårdssektorn förbättrat förutsättningarna för ekonomisk tillväxt 48 . Bättre hälsa
medför fler dagar i arbete, större möjligheter att tillgodogöra sig utbildning och ökad
chans att arbeta fram till pensionsåldern – och ibland längre. Vidare är hälso- och
sjukvården en värdefull källa till kvalificerad arbetskraft och entreprenörskap, till
exempel genom att personer med erfarenhet från vården väljer att arbeta inom andra
sektorer.
Som diskuterats ovan är det svårt att mäta produktivitet inom vård och offentlig sektor
eftersom det inte finns något marknadspris som kvantitet och kvalitet kan ställas mot.
Olika beräkningar ger dock likartade resultat och tyder på att vården har haft en svag
produktivitetsutveckling under de senaste tio åren. Parallellt har dessutom efterfrågan
på och utbudet av vård ökat, vilket har gett ökade totala kostnader. Utmaningar finns
också i långa väntetider och olikheter i hälsa och vård mellan olika regioner och socioekonomiska
grupper 49 .
46 Delar av arbetet bakom dessa slutsatser utvecklade tillsammans mellan World Economic
Forum och McKinsey & Company 2012 och publicerades i rapporten ”The financial
sustainability of Healthsystems – A case for change”.
47 Somatisk vård innebär vård av kroppsliga besvär i motsats till psykiatrisk vård.
48 Svenskarnas förväntade livslängd har ökat från 77,6 till 81,5 år mellan 1990 och 2010.
1960 var den 73 år (OECD).
49 Sverige rankas trea från slutet i Europa; “Väntetid till behandling” i Euro Health Consumer
Index 2009.