Sverigerapporten_2012

Initiativ för att minska ungdomsarbetslösheten
Ett intressant exempel på hur näringslivet kan agera för att minska arbetslösheten
bland ungdomar är Swedbanks initiativ Unga Jobb som syftar till att tillsammans
med det lokala näringslivet erbjuda praktikplatser till arbetslösa ungdomar. Lokala
bankkontor brukar med jämna mellanrum bjuda in sina företagskontakter för
företagsträffar. Istället för att ha olika ekonomiska frågor som tema använder man
träffen till att prata Unga Jobb. Före träffen samarbetar bankkontoret med den lokala
arbetsförmedlingen för att skapa en bild av situationen bland unga i den aktuella
kommunen. Träffen används sedan för att diskutera vad man kan göra för att erbjuda
praktikplatser, samt att informera om vilka regler som gäller – det finns ofta en
okunskap bland företagen om till exempel ersättningsnivåer för praktikplatserna,
hur rekryteringen går till, etcetera. Swedbank erbjuder själva ett antal praktikplatser
och engagerar genom träffen sina näringslivskontakter för att ebjuda ännu fler. Från
starten 2009 har projektet resulterat i närmare 3000 praktikplatser till jobbsökande
ungdomar i åldern 18-24 år, varav 300 har varit hos Swedbank och Sparbankerna
själva. Praktikplatserna har också visat sig vara en viktig rekryteringskälla för de
lokala bankkontoren – Swedbank har anställt ungefär hälften sina praktikanter efter
praktikplatsen. Totalt har cirka sju av 10 fått någon form av anställning efter praktiken.
Exemplet visar på ett intressant sätt hur näringslivet kan ta initiativ för att minska
arbetslösheten bland unga, och att det kan finnas en strikt företagsekonomisk logik
för att göra det genom att man får en bra källa till rekrytering.
Global konkurrens och ökad innovationstakt
Världsekonomins tyngdpunkt förskjuts snabbt från västvärlden till utvecklingsländerna,
framför allt i Asien (som till exempel stod för 28 procent av den globala ekonomin och
47 procent av tillväxten år 2010, jämfört med 24 procent av ekonomin och 34 procent
av tillväxten år 1995). Detta är i sig inte ett problem: Sverige drar nytta av att Asien växer
snabbt och många svenska företag är framgångsrika i Asien. Till exempel hade de tio
största svenska börsbolagen omkring 18 procent av sin omsättning i Asien 2008. Samtidigt
håller den fördel som västerländska bolag tidigare hade av en teknologiskt ledande
hemmamarknad på att vändas till en nackdel. I flera industrier ses mönstret att lokala
asiatiska aktörer först i snabb takt vinner marknadsandelar på sin stora hemmamarknad
– ibland aktivt understödda av sin regering – för att därefter använda sin volym- och
teknikfördel globalt. Inom telekom gick exempelvis kinesiska Huawei från 28:e plats på
världsmarknaden 2001 till 3:e plats 2010. Detta hot från asiatiska aktörer, och vad Sverige
kan göra för att bemöta det, diskuteras djupare i kapitlet om den internationella sektorn.
* * *
De nämnda utmaningarna måste hanteras för att skapa en lika stark ekonomisk
utveckling i Sverige i framtiden som den vi har sett tidigare. Sverige har ett gyllene tillfälle
att göra detta under de närmaste åren, medan många andra länder måste fokusera på
att lösa akuta ekonomiska och statsfinansiella problem.
99