Sverigerapporten_2012

32
likformig beskattning av olika typer av inkomster. I mitten av 1990-talet genomfördes
en pensionsreform som införde självfinansiering och kopplade pensionernas storlek till
den ekonomiska utvecklingen. Därmed ökade både robustheten i pensionssystemet
och incitamenten för individen att arbeta längre. Under andra hälften av 1990-talet
infördes också nya budgetregler: en process för budgetbesluten där riksdagen i ett
sammanhang måste ta ställning till de totala statliga utgifterna, ett överskottsmål för
de offentliga finanserna och ett statligt utgiftstak. Sammantaget har dessa reformer
bidragit till att skapa väsentligt mer robusta offentliga finanser under perioden – till
exempel minskade den offentliga skulden från 77 procent av BNP år 1993 till 39 procent
år 2010.
Robust ekonomi med hög men eventuellt minskande delaktighet
Förutom ekonomisk tillväxt använder McKinsey Global Institute också begreppen
robusthet och delaktighet för att analysera ett lands ekonomi. Robusthet definieras
som ekonomins motståndskraft mot olika former av externa chocker, och inkluderar
även uthållighetskriterier, till exempel utsläpp av växthusgaser. Delaktighet innebär hur
ekonomiska möjligheter är fördelade i samhället.
Sverige presterar relativt väl längs dessa två dimensioner. Vad gäller robusthet har
Sverige som redovisas ovan goda offentliga finanser, ett väldiversifierat näringsliv för ett
land av Sveriges storlek (med kluster inom fordonsindustri, verkstad, processindustri,
telekom, konsumentprodukter och läkemedel) och ett högt arbetskraftsdeltagande.
Dock har Sverige en hög exponering mot enskilda företag – till exempel står de 10
största företagen för 35 procent av tillväxten i tillverkningsindustrin – vilket innebär en
viss sårbarhet.
Ekonomins motståndskraft visade sig under den globala finanskrisen år 2008-2009.
Sverige drabbades initialt jämförelsevis hårt av krisen på grund av landets stora
exportberoende och BNP sjönk med 5 procent år 2009. En flytande valuta som föll i
värde under krisen och en finanspolitik som till följd av den låga offentliga skulden
– 39 procent av BNP år 2010 jämfört med ett snitt på 86 procent i EU-15 – kunde göras
förhållandevis expansiv hjälpte den svenska ekonomin att återhämta sig snabbare
än i andra länder 22 . Med draghjälp från en återhämtning i exporten bidrog detta till
att Sveriges BNP ökade med 6 procent år 2010 och 5 procent från första till tredje
kvartalet år 2011.
I miljöhänseende jämför sig Sverige väl med andra europeiska länder på många av
de mest använda dimensionerna. Till exempel släppte Sverige år 2010 ut 6,5 ton
växthusgaser per capita, jämfört med 11,5 ton som genomsnitt i EU-15. Dock är
Sveriges utsläppsnivåer fortfarande långt högre än de som klimatforskningen säger är
uthålliga (1-2 ton per capita).
Denna höga robusthet innebär inte att Sverige saknar utmaningar – det finns ett flertal
hot mot Sveriges ekonomiska utveckling – men de är mer långsiktiga till sin natur. Dessa
utmaningar beskrivs i ett separat kapitel senare i denna rapport.
22 Se exempelvis Finanspolitiska rådets rapporter “Svensk finanspolitik” (2010 och 2011)