Sverigerapporten_2012

kommer att se olika ut för olika områden, eftersom utmaningarna och möjligheterna
varierar. Därmed varierar även vägen till förbättring.
Sist i detta kapitel beskriver vi i mer detalj hur produktiviteten i två av de största delarna
av den offentliga sektorn – hälso- och sjukvård samt utbildning – kan ökas.
För det första: Huvudmännen måste förbättra sin styrning av verksamheterna.
Detta kan ske genom fyra verktyg:
Tydligare mål och mätetal för varje verksamhet. I näringslivet finns ett enkelt mått på
framgång: det företag som med vinst lyckas sälja sina produkter på en fri marknad
är framgångsrikt 35 . I den offentliga sektorn saknas vanligtvis en sådan måttstock.
Huvudmännen behöver därför skapa mått på framgång genom att sätta tydliga,
relevanta och ambitiösa resultatmål i till exempel regleringsbreven. I tillägg bör
huvudmännen mäta och följa upp tydliga prestationsmått för varje verksamhet
samt koppla tydliga konsekvenser till både uppnådda och missade mål (till exempel
genom att premiera produktivitetstillväxt) för att replikera det prestationstryck som
uppstår på konkurrensutsatta marknader. Det är också viktigt att målen i tillräcklig
utsträckning fokuserar på kvalitetsmått som går att mäta på ett robust sätt. Någon
form av mål och mätetal finns naturligtvis i alla delar av den offentliga sektorn, men
många delar saknar de riktigt skarpa tal som på ett sätt som är enkelt att förstå
definierar vad verksamheten verkligen ska uppnå. I denna process måste också
huvudmännen ha en god förståelse för verksamheten för att definiera effektiva och
relevanta mål, och målen måste vara tillräckligt ambitiösa om de ska kunna leda
till reella förbättringar. Detta betyder bland annat att målen inte ”blint” får utgå från
föregående års resultat, utan ska sättas utefter den nivå som är möjlig. Ett exempel
på det senare kan illustreras med Arbetsförmedlingen. I april 2012 publicerade
Riksrevisionen en omfattande rapport om effektiviteten inom Arbetsförmedlingen.
Efter en gedigen analys av produktionsmått i förhållande till insats antas att 84 av de
184 kontor som ingått i analysen är fullt effektiva och inte kan öka produktionen utan
att tillföras mer resurser. Argumentet för detta är att dessa kontor är de mest effektiva
inom Arbetsförmedlingen idag. Detta argument är inte ovanligt, men det bidrar inte
fullt ut till att skapa ett tillräckligt förbättringstryck. I en konkurrensutsatt verksamhet
räcker det inte att förbättra de delar som är sämst internt, utan även de som är bäst
måste ständigt bli bättre för att hela organisationen ska utvecklas.
Ökad transparens runt resultat och produktivitet. För att ytterligare öka fokus på
produktivitetsförbättringar inom den offentliga sektorn bör riksdag och regering
öka transparensen genom att genomföra och publicera nationella jämförelser av
hur effektivt kommuner och landsting hanterar sina största uppdrag (till exempel
kunskapsnivå inom skolan och vårdkvalitet). Idag görs vissa jämförelser av
kvalitetsnivå – till exempel Socialstyrelsens ”Öppna jämförelser” i samarbete
med Sveriges Kommuner och Landsting – men mer heltäckande jämförelser
med fokus även på effektivitet bör göras. Det är också i allmänhet svårt för
35 Detta är något förenklat: naturligtvis gäller påståendet om och endast om företaget samtidigt
följer tillämpliga lagar och regler, säkerställer uthållighet genom rätt nivå av investeringar och
underhåll, samt inte på ett otillbörligt sätt exploaterar tillgångar som är ändliga
43