Sverigerapporten_2012

More documents

Recommendations

Info

76 förädlingsvärde (en siffra som är ännu högre om lokala underleverantörer inkluderas) och har bidragit med 35 procent av tillväxten i förädlingsvärde under perioden 1997-2007 86 . Tillverkningsindustrins och de affärsrelaterade tjänsternas utveckling är intimt förknippade; många av de arbetstillfällen som försvunnit från tillverkningsindustrin har övergått till företag inom affärsrelaterade tjänster. Antalet anställda i tillverkningsindustrin har gått ner från 740 000 till 650 000 under perioden 1993- 2010, en nedgång som kan förklaras av effektiviseringar och automatisering samt ökat fokus på allt mer avancerad tillverkning med outsourcing av enklare tillverkning och tjänster. Av sysselsättningsökningen inom affärsrelaterade tjänster kan omkring 142 000 arbetstillfällen direkt hänföras till tillverkningsindustrin. Detta innebär att sysselsättningen inom tillverkningsindustrin i Sverige faktiskt har ökat under perioden (bild 29). Bild 29 Tillverkningsindustrin har ökat antalet anställda om direkt inköpta tjänster räknas in Tusental heltidsanställda 826 86 740 1993 91 Minskat antal jobb direkt i tillverkningsindustrin +0,3% Ökat antal tjänstejobb inköpta av tillverkningsindustrin NOT: Antalet anställda inom affärsrelaterade tjänster som tillhandahåller sina tjänster direkt till tillverkningsindustrin, baserat på OECD ”input-output”-analyser vilka beskriver utbytet mellan olika sektorer i ekonomin. Dessa görs var 5-7 år; 1993 baseras på analys från "mitten av 90-talet" och 2010 på analys från "mitten av 00-talet” KÄLLA: EU KLEMS; OECD; McKinsey Affärsrelaterade och finansiella tjänster har också sett en stark utveckling, men till skillnad från tillverkningsindustrin framför allt driven av ökad sysselsättning (0,5 procent årlig ökning av produktivitet och 3,5 procent årlig ökning av sysselsättning 1993-2010). Sysselsättningsökningen har varit hög i internationell jämförelse (1,1 procentenheter per år högre än USA och 0,5 procentenheter per år högre än EU-15), medan produktivitetsökningen har varit i paritet med jämförbara länder. Affärsrelaterade tjänster, till exempel rekrytering, legal rådgivning och konsulttjänster, ligger bakom 86 SCB, data från 1997 samt 2007. Förädlingsvärde hos de 10 största (högst värderade 2010) bolagen inom tillverkningsindustrin inklusive dotterbolag. Data ej tillgängliga längre tillbaka än 1997 142 876 227 649 2010 X% Årlig förändring Affärstjänster direkt relaterade till tillverkning 5,9% Tillverkningsindustrin -0,8%
större delen av sysselsättningsökningen, medan finansiella tjänster har haft en måttlig produktivitets- och sysselsättningsökning (tabell 1). Inom råvaror har produktivitetsutvecklingen varit stark ur ett internationellt perspektiv (2,9 procent per år), men antalet arbetade timmar har minskat (-2,0 procent per år). Denna utveckling har främst drivits av jordbrukssektorn, medan gruvsektorn har legat nära noll både i produktivitets- och sysselsättningstillväxt (Tabell 1). Vad gäller gruvindustrin har Sverige inte följt med i den kraftiga tillväxt som setts internationellt; till exempel har vår produktion av järnmalm ökat med endast 3 procent per år mellan 2002 och 2010, medan Australien haft en ökning på 11 procent, Kina 18 procent och Sydafrika 7 procent per år 87 . Tabell 1 Utveckling per sektor inom den internationella sektorn Utveckling per sektor inom tillverkningsindustrin Sektor Metallverk och metallvaruindustri Maskinindustri Industri för el- och optikprodukter Kemisk industri Massa-, pappers-, och grafisk industri samt förlag Transportmedelsindustri Livsmedels-, dryckesvaru- och tobaksindustri Trävaruindustri Gummi- och plastvaruindustri Jord- och stenvaruindustri Industri för stenkols och petroleumprodukter Textil-, beklädnad- och läderindustri Övrig tillverkningsindustri Totalt KÄLLA: SCB Förädlingsvärde per sektor 2008 Miljarder SEK, reella termer 81 75 67 58 55 50 36 20 15 13 9 5 15 497 Viktiga faktorer bakom framgången Under decennierna som ledde fram till 1990-talskrisen uppstod ett stagnationstillstånd i såväl de internationella sektorerna som den svenska ekonomin i stort. Devalveringar på 1970- och 1980-talen stimulerade ökad efterfrågan på kort sikt, men ledde inte till mer långsiktiga förbättringar då sektorn inte genomförde de storskaliga effektiviseringar som hade kunnat öka konkurrenskraften på sikt. Löneutvecklingen var inte heller i balans med produktivitetsutvecklingen. När finans- och fastighetskrisen bröt ut i Sverige i början av 1990-talet skedde en omfattande utslagning av företag med låg produktivitet inom internationella sektorn, med i genomsnitt 50 procent fler konkurser 87 Årsböcker, World Steel Association Bidrag till BNPtillväxt 1993-2008 Procentenheter 0,11 0,14 0,24 0,11 0,01 0,11 0,02 0,03 0,02 0,02 0,03 0,00 0,03 0,87 Utveckling per sektor inom affärsrelaterade och finansiella tjänster samt råvaror Sektor Affärsrelaterade och finansiella tjänster Affärsrelaterade tjänster Finansiella tjänster Totalt Råvaror Jordbruk Gruvsektorn Totalt Förädlingsvärde per sektor 2010 Miljarder SEK, reella termer 337 121 458 53 20 73 Bidrag till BNPtillväxt 1993-2010 Procentenheter 0,44 0,13 0,57 0,03 -0,00 0,03 Tillväxt i förädlingsvärde 1993-2008 Årlig tillväxttakt, % 3,0 % 4,7 % 22,8 % 4,8 % 0,2 % 6,2 % 1,3 % 3,5 % 3,8 % 3,3 % 23,1 % -0,2 % 5,2 % 6,4 % Tillväxt i förädlingsvärde 1993-2010 Årlig tillväxttakt 4,4 % 3,2 % 4,1 % 1,4 % -0,5 % 0,8 % Produktivitetstillväxt 1993-2008 Årlig tillväxttakt, % 1,1 % 3,8 % 22,6 % 3,6 % 1,7 % 4,9 % 2,8 % 2,7 % 3,2 % 3,2 % 20,8 % 2,7 % 7,0 % 6,1 % Produktivitetstillväxt 1993-2010 Årlig tillväxttakt, % 0,3 % 2,1 % 0,5 % 3,5 % 0,8 % 2,9 % Tillväxt i antal arbetade timmar 1993-2008 Årlig tillväxttakt, % 1,9 % 0,9 % 0,2 % 1,1 % -1,5 % 1,2 % -1,5 % 0,7 % 0,5 % 0,1 % 1,9 % -2,8 % -1,7 % 0,2 % Tillväxt i antal arbetade timmar 1993-2010 Årlig tillväxttakt,% 4,2 % 1,0 % 3,5 % -2,0 % -1,2 % -2,0 % 77
Page 1 and 2:
McKinsey Sverige McKinsey Global In
Page 3:
Förord McKinsey & Company har vid
Page 7:
Innehåll Sammanfattning 9 Historis
Page 10 and 11:
10 4. Gör Sverige till en världsl
Page 12 and 13:
12 Det förutsätts ofta i den sven
Page 14 and 15:
14 Sammantaget har denna utveckling
Page 16 and 17:
16 Prioriterade områden för hög
Page 18 and 19:
18 Stärk incitamenten för företa
Page 21 and 22:
Historisk utveckling Stora delar av
Page 23 and 24:
Bild 6 Sammansättning av den svens
Page 25 and 26: tjänstesektorn vuxit i linje med a
Page 27 and 28: Bild 9 Sysselsättningsutveckling p
Page 29 and 30: Bild 11 Gott samarbete på den sven
Page 31 and 32: produktivitetstillväxt, vilket gyn
Page 33: Sveriges delaktighet är relativt g
Page 36 and 37: 36 transfereringar (11 procentenhet
Page 38 and 39: 38 år 2010 och 2030. Det betyder a
Page 40 and 41: 40 Faktaruta: Exempel på produktiv
Page 42 and 43: 42 Huvudmän och verksamheter bör
Page 44 and 45: 44 en enskild medborgare att få f
Page 46 and 47: 46 För att effektivisera inköpen
Page 48 and 49: 48 Utbildning Utbildning är det n
Page 50 and 51: 50 individuell planering som gemens
Page 52 and 53: 52 Hälso- och sjukvård Sveriges h
Page 54 and 55: 54 Kostnadsökningarna inom hälso-
Page 56 and 57: 56 Vägen framåt - ökad produktiv
Page 58 and 59: 58 Risken att dö i en hjärtinfark
Page 60 and 61: 60 4. Förutse och förebygg dålig
Page 63 and 64: Lokala tjänster Lokala tjänster u
Page 65 and 66: Sammanfattningsvis har parti- och d
Page 67 and 68: Bild 25 Minskade skattekilar för t
Page 69 and 70: haft en årlig produktivitetsöknin
Page 73 and 74: Internationella sektorn Den interna
Page 75: Tillverkningsindustrin uppvisade un
Page 79 and 80: Detta bidrog till att öka efterfr
Page 81 and 82: Denna konstruktiva anda har möjlig
Page 83 and 84: senaste femton åren minskat andele
Page 85 and 86: Bild 33 Sverige är relativt sett s
Page 87 and 88: Åtgärder för bibehållen tillvä
Page 89 and 90: Australien, där man aktivt arbetar
Page 93 and 94: Utmaningar och möjligheter Som bes
Page 95 and 96: starkt 122 . Det är också ett omr
Page 97 and 98: Bild 36 Hög arbetslöshet bland un
Page 99 and 100: Initiativ för att minska ungdomsar
Page 101 and 102: Prioriterade områden för att skap
Page 103 and 104: 2010 ”The Efficiency and Reform G
Page 105 and 106: □ Analys av kostnader för olika
Page 107 and 108: En viktig komponent är troligen f
Page 109 and 110: ämnen. Vi tror att svenska skolan
Page 112: McKinsey Sverige i samarbete med Mc
show all

Sverigerapporten_2012

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?