Sverigerapporten_2012

14
Sammantaget har denna utveckling resulterat i att den svenska ekonomin de senaste
åren ofta lyfts fram som en förebild i internationella sammanhang. Inte minst klarade sig
Sverige bra efter den globala finanskrisen 2008-2009 i jämförelse med många andra
länder. Sveriges BNP sjönk visserligen med 5,2 procent 2009 (4,4 procent i EU-15) på
grund av hög exponering mot cykliska branscher, men redan under 2010 återhämtade
sig ekonomin starkt med en tillväxt på hela 5,6 procent (1,8 procent i EU-15).
Framtida utmaningar och möjligheter
Som beskrivs ovan har Sverige ett gott ekonomiskt utgångsläge jämfört med
många andra OECD-länder. Samtidigt saknar Sverige inte utmaningar: det är bara
den internationella sektorn som varit en otvetydigt stark tillväxtmotor i den svenska
ekonomin och denna sektor utgör bara ungefär en tredjedel av ekonomin. Den lokala
tjänstesektorn och den offentliga sektorn har ökat sitt förädlingsvärde i väsentligt
långsammare takt, som diskuterades ovan. Detta är problematiskt eftersom dessa två
senare sektorer tillsammans representerar ungefär två tredjedelar av ekonomin och
eftersom det inte är självklart att den internationella sektorn kan bibehålla sin nära nog
världsledande tillväxttakt. Dessutom pekar analysen av viktiga faktorer för långsiktig
ekonomisk utveckling på ett antal framtida utmaningar för Sverige. De viktigaste är
markerade röda i högerkolumnen av bild 3:
Brist på kvalificerad arbetskraft. Resultaten i den svenska grundskolan har sjunkit
avsevärt sedan mitten av 1990-talet i jämförelse med andra länder (till exempel
har Sverige fallit från 4:e plats 1995 till 21:a plats 2007 i TIMSS-rankingen, och
PISA-rankingen visar en liknande utveckling), och antalet sökande per plats till
lärarutbildningen har minskat. Det finns också ett antal positiva trender, till exempel
har valfriheten ökat väsentligt, men sammantaget är utvecklingen i skolan oroande.
Dessutom finns ett antal viktiga yrkesgrupper där utbudet av högre utbildning inte
motsvarar de förväntade framtida behoven på arbetsmarknaden. Exempelvis
förväntas enligt Statistiska Centralbyrån en brist på omkring 80,000 ingenjörer i
Sverige år 2030 8 .
Ökad global konkurrens och ökad innovationstakt. Tyngdpunkten i världsekonomin
flyttas snabbt från västvärlden till tillväxtmarknader, framför allt i Asien. Detta är i sig
inte ett problem: Sverige tjänar också på att utvecklingsvärlden växer snabbt, och
många svenska företag är framgångsrika där. Men medan utvecklingsvärlden för
10-15 år sedan framför allt representerade en exportmöjlighet och västerländska
bolag hade ett stort teknikförsprång, möter nu svenska företag inom många branscher
en snabbt hårdnande konkurrens från företag i dessa länder. I flera branscher finns
mönstret att lokala asiatiska aktörer först i snabb takt vinner marknadsandelar på sin
stora hemmamarknad – ibland aktivt understödda av sin regering – för att därefter
använda sin volymfördel globalt. Inom telekom gick exempelvis kinesiska Huawei från
att vara 28:e största leverantör av telekomutrustning i världen 2001 till 3:e största 2010.
Innovationstakten ökar också globalt, vilket kan illustreras av att antalet ingenjörer
globalt mer än dubblerades 1998-2008.
8 Baserat på: “Trender och Prognoser”, SCB (2008)