Sverigerapporten_2012

Denna konstruktiva anda har möjliggjort en omställning till aktiviteter med högre
förädlingsvärde och en uppgradering av arbetskraftens kompetens i betydligt högre
grad än i andra länder. Ett tydligt skifte från låg- till mer högkvalificerade uppgifter och
arbetstillfällen har skett. Antalet lågkvalificerade arbetstillfällen i den internationella
sektorn har minskat på grund av utflyttning av enklare tillverkning och aktiviteter.
Samtidigt har mer komplexa uppgifter och tjänster, till exempel ledningstjänster och
tjänster inom FoU och design, ökat som följd av specialisering och fortsatt god global
efterfrågan (Bild 32). Ökningen av högkvalificerade tjänster har varit mer påtaglig i
Sverige än i andra länder under de två senaste decennierna. 1993-2005 ökade antalet
arbetstimmar i tillverkningsindustrin utförda av högutbildade med 125 procent i Sverige,
att jämföra med en ökning på 25 procent i Tyskland och 27 procent i USA 93 .
Bild 32
Skifte inom industrin till arbetsuppgifter med högre förädlingsvärde
Förändring i sysselsättning mot förädlingsvärde
Förändring i sysselsättning inom olika yrkeskategorier
% per år 2001-2007; Antal anställda
Maskinoperatörer Högutbildad arbetskraft
Fastighetsskötare
Reparation
1
4
3
inom produktion
2
1
0
-1
-2
-3
-4
-5
-6
15 000
Lagerpersonal
20 000
Inköpare
Annat
3. Goda grundförutsättningar
IT
Processoperatörer
Montering
Ingenjörer &
arkitekter
HR/Rekrytering
Annan lågutbildad arbetskraft 2 inom produktion
25 000
30 000
35 000
Redovisning/
juridik/
administration
40,000
Andel av sysselsättning 2007
45 000
NOT: Personer klassificerade som ”anställningsform okänd” är exkluderade
1 Platschefer, ingenjörer, tekniker; 2 Gjutare, plåtslagare etc; 3 Aritmetiskt genomsnitt av underkategorierna
KÄLLA: SCB; McKinsey
Ledning
Månadslön3 50 000
SEK, 2007
Genomsnittlig
reell inkomstökning
har
varit 2,0% per år
0,6% utav 2,0%
per år beror på
en ändrad mix,
motsvarande
30% av den
totala effekten
Sveriges goda konkurrenskraft och effektiva omställning har varit beroende av ett antal
grundförutsättningar.
Sverige har investerat i forskning och utveckling (FoU). Sverige har kontinuerligt satsat
en högre andel av BNP på FoU (i genomsnitt 3,6 procent under 1993-2009) än USA (2,6
procent) och EU15 (1,8 procent) 94 , och de stora skillnaderna förklaras av näringslivets
93 EU KLEMS; ett EU-finansierat projekt som löpte mellan 2003 och 2008 med syfte att
skapa en jämförbar databas inom ekonomisk tillväxt, produktivitet, sysselsättning etc. på
industrinivå mellan alla EU länder.
94 OECD iLibrary
81