30 Bild 12 Graden av regleringar i den svenska ekonomin i en internationell jämförelse Graden av reglering på olika marknader 1 , OECD-länder år 2010 (index mellan 0 och 5, där lägre index är mindre begränsning) Kapitalmarknader Arbetsmarknaden Produktmarknader UK 0,19 Danmark 0,39 Spanien 0,42 Norge 0,43 Ungern 0,46 Schweiz 0,52 Irland 0,90 Belgien 0,91 Island 0,93 Sydkorea 0,94 Japan 0,97 Holland 0,97 US 1,11 Tyskland 1,27 Frankrike 1,28 Luxemburg 1,33 Nya Zeeland 1,34 Kanada 1,44 Portugal 1,51 Tjeckien 1,61 Mexiko 1,67 Finland 1,71 Österrike 1,73 Sverige 1,74 Grekland 1,81 Australien 1,92 Turkiet 1,94 Italien 2,63 Slovakien 2,79 Polen 3,45 US 0,17 UK 1,12 Schweiz 1,16 Kanada 1,25 Australien 1,42 Nya Zeeland 1,56 Irland 1,60 Danmark 1,63 Belgien 1,73 Island 1,73 Italien 1,77 Japan 1,87 Ungern 1,92 Polen 2,06 Finland 2,17 Norge 2,25 Mexiko 2,25 Grekland 2,33 Sydkorea 2,37 Österrike 2,37 Frankrike 2,47 Slovakien 2,50 Turkiet 2,56 Holland 2,72 Luxemburg 2,75 Sverige 2,86 Spanien 2,92 Tyskland 3,00 Tjeckien Portugal 3,05 Ø 1,34 Ø 2,12 Ø 1,36 1 Indexen är ”Barriers to foreign direct investment”; ”Protection for regular employment”; och ”Restrictiveness of economy-wide product market regulation” KÄLLA: OECD, 2010 Gynnsam internationell marknadsutveckling och framgångsrika storföretag Sveriges internationella sektor består till stor del av stora företag. De 10 största tillverkningsföretagen står direkt för en tredjedel av tillväxten inom tillverkningsindustrin och än mer om bidraget från underleverantörer räknas in. De svenska storföretagen har varit ovanligt framgångsrika i ett internationellt perspektiv – till exempel var den totala aktieägaravkastningen år 1993-2010 för de 50 största svenska börsbolagen 17 procent per år i genomsnitt, jämfört med 11 procent i genomsnitt för USA och 12 procent i genomsnitt för Tyskland 17 . Flera viktiga drivkrafter har samverkat för att skapa denna gynnsamma situation (se kapitlet om internationella sektorn): 1) Svenska företag har tidigt globaliserat sin verksamhet, och därigenom kunnat dra nytta av den starka globala efterfrågetillväxten och den snabba ökningen i internationell handel (den internationella handeln växte 50 procent snabbare än den globala ekonomin under perioden 1993-2010), 2) Svenska bolag har haft tillgång till kvalificerad arbetskraft och byggt en konstruktiv relation med de anställda, 3) Sverige och svenska företag har gjort ovanligt stora FoU-investeringar, och 4) Sverige tycks gynnas av ett i internationell jämförelse professionaliserat ledarskap (svenska chefer rankas på andra plats av 12 i en undersökning från London School of Economics som genom 4000 intervjuer utvärderar hur professionellt chefer i olika länder hanterade olika typer av ledarskapsfrågor 18 ) . Slutligen finns en effekt av att stora företag i genomsnitt duktigare än små på att driva 17 Endast de bolag som har varit börsnoterade hela perioden inkluderades: 28 i Sverige, 41 i USA och 34 för Tyskland 18 “Management Practice and Productivity: Why they matter”, Centre for Economic performance at London School of Economic and McKinsey (July 2007) 4,17 US 0,84 UK 0,84 Irland 0,92 Kanada 0,95 Holland 0,97 Island 1,00 Spanien 1,03 Danmark 1,06 Japan 1,11 Norge 1,16 Schweiz 1,18 Finland 1,19 Australien 1,23 Nya Zeeland 1,26 Ungern 1,30 Sverige 1,30 Tyskland 1,33 Italien 1,38 Belgien 1,43 Portugal 1,43 Österrike 1,45 Frankrike 1,45 Sydkorea 1,47 Luxemburg 1,56 Tjeckien 1,62 Slovakien 1,63 Mexiko 1,85 Polen 2,26 Turkiet 2,35 Grekland 2,37
produktivitetstillväxt, vilket gynnar Sverige jämfört med andra länder på grund av landets relativt koncentrerade näringsliv 19 . Men framgångarna förklaras inte bara av storföretagen. Under perioden 1993 till 2009 har också de medelstora företagen ökat sin andel av det totala antalet anställda, vilket gjort den svenska näringslivsstrukturen mer ”normal” i ett europeiskt sammanhang. Sverige utmärker sig inte längre genom ovanligt få mellanstora företag (bild 13). Henrekson et al identifierar förbättrade villkor och incitament för företagande som viktiga förklaringsfaktorer, till exempel en mer flexibel arbetsmarknad och lönebildning, avregleringar och skattereformen, som viktiga förklaringsfaktorer till utvecklingen 20 . Bild 13 Andelen anställda i medelstora företag har ökat 1993–2009 Andel anställda i företag per storleksklass Små företag (200 anställda) Stärkt ekonomisk-politiskt ramverk Hela näringslivet Tillverkningsindustrin 21,4 20,6 29,1 34,1 49,5 45,3 KÄLLA: Den svenska företagsstrukturen ‒ utvecklingen i de medelstora företagen efter 1990-talskrisen av Henrekson, Johansson och Stenkula (ED <strong>2012</strong>:2) Under och efter 1990-talskrisen genomfördes ett antal viktiga reformer genom blocköverskridande beslut. Dessa lade grunden för ett stabilt makroekonomiskt ramverk 21 . Redan före krisen, år 1991, genomfördes en internationellt sett mycket omfattande skattereform (“århundradets skattereform”) som innebar lägre marginalskatter för arbetsinkomster, lägre bolagsskatt, bredare skattebaser och en mer 19 “Growth and competitiveness in the United States: The role of its multinational companies”, McKinsey Global Institute (2010) 20 “Den svenska företagsstrukturen - utvecklingen i de medelstora företagen efter 1990-talskrisen”, Magnus Henrekson, Dan Johansson och Mikaela Stenkula (<strong>2012</strong>) 21 Se bland annat “Sweden from Macroeconomic Failure to Macroeconomic Success”, Lars Calmfors (<strong>2012</strong>) 8,0 7,8 23,6 28,9 68,4 63,3 1993 2009 31
Change language