Sverigerapporten_2012

Detta bidrog till att öka efterfrågan på svenska varor och tjänster och möjliggjorde
ett ökat kapacitetsutnyttjande inom tillverkningsindustrin under första halvan av
1990-talet (från 82 procent år 1992 till 89 procent år 1995). Detta gav en relativt
”enkel” produktivitetsökning, liksom vid tidigare devalveringar. Erfarenheter från
devalveringarna under 1970- och 1980-talen visar dock att en devalvering i sig inte är
en mirakelkur utan ofta bara ger en kortsiktig effekt. Det är bara om landet samtidigt tar
hand om strukturella problem och förbättrar den underliggande konkurrenskraften som
utvecklingen kan bli stark i ett längre perspektiv.
2. Effektiv omställning för konkurrenskraft: produktivitet i världsklass genom
samförståndsanda
Tiden efter 1990-talskrisen har också karaktäriserats av relativt välfungerande
arbetsmarknadsrelationer. Den konstruktiva anda som manifesterats i till exempel
Industriavtalet 91 har säkerhetsställt en utveckling av lönekostnader i balans med
produktivitetsutvecklingen och en produktivitetsfokuserad dialog. Trots en lagstiftning
som ger facken större strejkrätt än i många andra länder 92 har Sverige haft få strejkdagar,
ökat utrymmet för individuell lönesättning och på lokal nivå arbetat fram pragmatiska
avtalslösningar som stärkt företagens konkurrenskraft (Bild 30). Ett exempel är det
krisavtal som träffades under finanskrisen 2009 på Scania: arbetsgivare och fackliga
organisationer kom överens om att införa fyradagarsvecka med tioprocentig lönesänkning
under ett halvår, i utbyte mot att inga uppsägningar skulle göras under samma
period. Överenskommelsen berörde 12 000 anställda, och medförde besparingar i
storleksordningen 300 miljoner. Svenska företag har också i en internationell jämförelse
gjort stora satsningar på fortbildning inom företagen och haft låg personalomsättning (bild 31).
91 Industriavtalet som först slöts 1997 och sedan uppdaterades 2011 har varit en
hörnsten i svensk lönebildning och reglerar förhållandet mellan arbetsgivar- och
arbetstagarorganisationer inom industrin. Avtalet består både av ett samarbetsavtal (hur
parterna ska samarbeta för att utveckla svensk industri) och ett förhandlingsavtal (reglerar
hur förhandlingsprocesserna skall gå till)
92 Se till exempel Wiebke Warnecks rapport ”Strike rules in the EU27 and beyond:
A comparative overview”
79