Sverigerapporten_2012
Sverigerapporten_2012
Sverigerapporten_2012
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
106<br />
Effektivisera den kommunala plan- och byggprocessen. En oflexibel plan- och<br />
bygglag samt en utdragen detaljplaneringsprocess försvårar för många branscher.<br />
Osäkerhet och långa handläggningstider gör att det blir dyrare att bygga, vilket<br />
också drabbar andra branscher som skulle gynnas av ett mer dynamiskt byggande,<br />
som till exempel detaljhandeln. En ny plan- och bygglag med syfte att korta<br />
väntetiderna trädde i kraft 2011, men mycket återstår att göra. Ett antal förslag finns<br />
i Konkurrensverkets rapport ”Åtgärder för bättre konkurrens”, till exempel att minska<br />
detaljeringsgraden i detaljplanerna, låta fler frågor endast prövas i bygglovsskedet,<br />
införa krav på kommunala markanvisningsföreskrifter, samt införa privat initiativrätt<br />
för bebyggelseprojekt.<br />
Effektivisera lokal tillämpning av regelverk genom att skapa transparens<br />
kring kommuners och länsstyrelsers effektivitet. Det finns möjlighet att<br />
förbättra den lokala tillämpningen av nationella regelverk. Handläggningstiderna<br />
för olika tillståndsprocesser - till exempel etablerings- och miljötillstånd - varierar<br />
kraftigt i olika delar av Sverige. Långa handläggningstider är negativt för det lokala<br />
företagsklimatet och i slutändan för den ekonomiska tillväxten 133 . En möjlighet är<br />
att till exempel Statskontoret får i uppgift att skapa transparens kring de viktigaste<br />
handläggningstiderna för varje kommun och länsstyrelse. I en andra fas kan ett<br />
sådant initiativ eventuellt kompletteras med incitament för effektiva kommuner.<br />
3. Den internationella sektorn: Upprepa tillväxtframgångarna genom att<br />
göra Sverige till en ledare inom innovationsproduktivitet och göra Sverige<br />
till ett av världens mest attraktiva länder för tillämpad forskning och<br />
innovationsinvesteringar<br />
Sveriges internationella sektor har haft en mycket god utveckling 1993-2010. Totalt<br />
har förädlingsvärdet vuxit med 4,3 procent per år, och sektorn har varit den starkaste<br />
tillväxtmotorn i Sverige.<br />
Som beskrivs i kapitlet om den internationella sektorn var en tidig globalisering av<br />
produktion och försäljning samt höga FoU-investeringar viktiga framgångsfaktorer.<br />
Framgent ändrar globaliseringen dock karaktär; konkurrensen från företag i<br />
utvecklingsvärlden ökar snabbt i många branscher och länder konkurrerar för att<br />
attrahera innovativa företag. Dessutom ökar innovationstakten (till exempel har antalet<br />
ingenjörer i världen dubblerats 1998-2008) och utvecklingen av nya erbjudanden sker<br />
allt mer i gränslandet mellan produkter, tjänster och affärsmodeller.<br />
För att möta dessa förändringar, och möjliggöra en fortsatt stark utveckling för den<br />
internationella sektorn, skulle det vara av stort värde om Sverige och svenska företag<br />
kunde hitta sätt att öka sin innovationsproduktivitet – mätt som värdeskapandet från nya<br />
produkter, tjänster och affärsmodeller jämfört med investeringarna i FoU – och på så vis<br />
dra än större nytta av Sveriges höga FoU investeringar. Kan Sverige och svenska bolag<br />
bli ledande inom innovationsproduktivitet på samma sätt som man i många branscher<br />
blivit ledande inom produktionseffektivitet?<br />
133 Se till exempel Svenskt Näringslivs undersökning av företagsklimatet i Sveriges kommuner.<br />
www.foretagsklimat.se.