Sverigerapporten_2012

82
FoU-satsningar. Den statliga finansieringen har också varit hög jämfört med andra
länder; i genomsnitt 0,9 procent av BNP 1993-2009 95 jämfört med 0,8 procent i
USA och 0,6 procent i EU-15. Majoriteten av näringslivets satsningar kommer från
tillverkningsindustrin (70 procent av näringslivets totala FoU-satsningar). Värt att notera
är också att även om svenska bolag har satsat mycket på FoU utanför Sverige så har
andelen som satsas i Sverige varit relativt stabil under 2000-talet. 96 En studie av 21 stora
svenska koncerner gjord av Tillväxtanalys under 1999-2009 visade att koncernerna ökat
sina FoU-satsningar något långsammare i Sverige än i andra länder (total ökning
3,5 procent per år i reala termer 97 ; 2,8 procent per år i Sverige och 4,4 procent per
år utanför Sverige). Utbyggnaden av FoU utomlands är en naturlig konsekvens av
globaliseringen; som främsta anledningar till att lägga FoU utomlands anger företagen
i analysen att ”företaget måste finnas i detta land för att kunna anpassa produkt eller
process efter specifika kund-/marknadskrav” och ”företagets produktionsenheter/er
kräver egen FoU-kapacitet i detta land”.
Sverige har haft en stark position vad gäller kompetens och styrning av företag. Vi har
haft god tillgång och tillförsel på välutbildad arbetskraft och ingenjörer. 2,7 procent av
Sveriges befolkning har eftergymnasial ingenjörsutbildning, vilket är högre än snittet
i EU-15 på 2,2 procent 98 . Arbetskraftens utbildningsnivå är generellt hög; till exempel
visar en undersökning av utbildningsnivån i tillverkningssektorn att Sverige har högst
andel icke-chefer med eftergymnasial utbildning efter Japan. 99 Svenska industribolag
har i regel också starka ledningsprocesser; en undersökning av ledningsstrukturer i
industribolag placerar Sverige i toppen tillsammans med Japan och USA, före samtliga
EU-länder. Detta understryks också av World Economic Forums Global Competitive
Index, som placerar Sverige som ett av de främsta länderna (av 142) i kategorierna
”Utnämning av chefer på grundval av professionella meriter”(1:a plats), ”Bolagsstyrelsers
effektivitet” (1:a plats) och ”Styrka i revision och rapporteringsstandard” (2:a plats) 100 .
Det har också framförts att starka språkkunskaper, framförallt i engelska, påverkar
ledningsförmågan positivt inom svenska internationella bolag.
Sammantaget kan man säga att tillverkningsindustrin i Sverige lyckats väl med att hantera
skiftet från en ”exportlogik”, med fokus på att exportera produkter där större delen av
produktionen finns i Sverige, till en ”internationell logik”, med fokus på att hitta en naturlig
plats i en allt mer globaliserad värld med nya krav. Svenska bolag har åstadkommit en
stark produktivitetsutveckling, både genom förbättring av erbjudandet för att passa den
globala marknaden och genom effektiviseringar i produktionen. Man har åstadkommit ett
skifte mot mer värdeskapande tjänster som möjliggjort att Sverige kunnat behålla rollen
som ett centralt nav i internationella värdekedjor. Detta skifte blir tydligast när man tittar på
de 10 största, och därmed ofta mest globaliserade, tillverkningsbolagen. De har under de
95 OECD Science, Technology and R&D
96 ”Forskning och utveckling i internationella bolag “Tillväxtanalys” (2009). De koncerner
som ingår i undersökningarna, 21 svenskägda och 16 utländska, svarade för 73 procent av
näringslivets FoU-utgifter i Sverige år 2009
97 2009 års prisnivå
98 Eurostat; ingenjörer klassade som ‘engineering, manufacturing and construction’;
inkluderar ej ‘science, mathematics and computing’
99 16 procent i Sverige jämfört med 10 procent i Tyskland och 14 procent i USA.
“Management Practice and Productivity: Why they matter” (2007). Centre for Economic
performance at London School of Economic and McKinsey
100 “The Global Competitive Index 20110-2012”, World Economic Forum