Sverigerapporten_2012

110
utsatta grupper att komma in på arbetsmarknaden men samtidigt undviker de
negativa effekterna som nämns ovan.
Lansera ett brett politiskt initiativ som inkluderar arbetsmarknadens
parter för att finna sätt att öka den faktiska pensionsåldern. På samma
sätt som när pensionsreformen genomfördes under 1990-talet tror vi ett brett
politiskt initiativ, i samråd med arbetsmarknadens parter, behövs för att öka den
faktiska pensionsåldern. Möjliga komponenter är bland andra en koppling av
pensionsåldern till den förväntade livslängden, på samma sätt som i Danmark där
pensionsåldern gradvis ökar från 65 till 67 år fram till 2023 och därefter kopplas till
den förväntade livslängden. Andra komponenter kan vara flexibla deltidslösningar
när pensionsåldern närmar sig samt initiativ för ett mer hållbart arbetsliv som gör
att fler orkar arbeta längre. För att hålla försörjningskvoten konstant skulle den
genomsnittliga faktiska pensionsåldern behöva höjas 2-4 år fram till 2030. Sverige
var ett föregångsland vad gäller både kvinnligt förvärvsarbete och förvärvsarbete i
åldern 55 till 64 år. Det vore värdefullt om vi återigen kan gå före genom att utveckla
en modell som gör att fler kan och vill arbeta längre.