Sverigerapporten_2012

64
Ökad produktivitet bakom tillväxten
Lokala tjänster hade år 1993-2010 en något lägre ekonomisk tillväxttakt än ekonomin
som helhet (2,3 procent per år jämfört med en BNP-tillväxt på 2,5 procent per år) med
en något avstannande trend (2,9 procent per år 1993-2000 jämfört med 1,9 procent per
år 2000-2010). Sektorn bidrog dock till mer än en tredjedel av Sveriges totala tillväxt.
Sverige har en jämförelsevis låg andel av ekonomins totala sysselsättning inom lokala
tjänster (cirka 35 procent jämfört med cirka 40 procent i EU-15 år 2006). Bidragande
faktorer är troligen höga arbetskostnader till följd av höga skattekilar (som utgör 43
procent av den totala arbetskraftskostnaden år 2010 jämfört med 35 procent i OECD)
och att Sverige varit framgångsrikt i att behålla arbetstillfällen inom tillverkningsindustrin.
Om man undersöker de olika branscherna på mer detaljerad nivå framträder en spretig bild
gällande tillväxt, produktivitets- och sysselsättningsutveckling (se även bild 23 och 24):
Parti- och detaljhandeln har haft en kraftig produktivitetsökning som överträffat
övriga västländer (4,0 procent per år 1993-2007, 2,5 procentenheter högre än EU-15
under motsvarande period). En viktig faktor var ändringen av Plan- och bygglagen
(PBL) 1992. I den nya lagen föreskrevs att kommunerna måste ta större hänsyn
till konkurrenssituationen när etableringstillstånd för nya detaljhandlare delas ut.
Syftet var att via PBL öka konkurrensen, eftersom kommunerna tidigare ofta valde
att begränsa nyetableringar av hänsyn till redan etablerade aktörer. Effekten blev
också den önskade. Under 1990-talet blev det betydligt enklare att etablera sig
i kommunerna, särskilt för större stormarknader utanför stadskärnorna. Inom
handeln har produktivitetsökningarna även drivits på av en förskjutning mot nya
typer av butiker. Mer produktiva format, som stormarknader och specialiserade
kedjor, har blivit vanligare på de lågproduktiva formatens bekostnad. Utöver detta
har IT-utvecklingen möjliggjort en effektivisering inom logistik, vilket också bidragit
till ökad produktivitet. Parallellt med denna snabba produktivitetsökning har
sysselsättningen inom detaljhandeln ökat i linje med EU-15 (0,1 procentenheter lägre
än EU-15 1993-2006).
Byggindustrin har, i likhet med i många andra västländer, knappt haft
någon produktivitetstillväxt under perioden (0,1 procent per år 1993-2007).
Sysselsättningstillväxten i Sverige har varit något högre än EU-15
(0,2 procentenheter högre under perioden 1993-2006).
Transport och förvaring har haft en produktivitetsökning på 1,8 procent per år och en
sysselsättningsökning med 0,3 procent per år 1993-2007, vilket är en långsammare
utveckling än i andra västländer både gällande produktivitet och sysselsättning.
Post och telekommunikationer har haft en mycket snabb produktivitetsutveckling
(7,3 procent per år 1993-2007), till stor del på grund av avregleringarna i början
på 1990-talet och den snabba teknikutvecklingen 69 . Sysselsättningen har dock
minskat något under perioden. Denna utveckling är i linje med EU-15.
69 “Sveriges ekonomiska välstånd – utveckling, nuläge och prioriteringar inför framtiden”,
McKinsey & Company (2006)