Sverigerapporten_2012

mellan arbetsmarknadens parter var också en starkt bidragande orsak till en god
reallöneutveckling som samtidigt bevarat industrins konkurrenskraft.
Avregleringar och ökad konkurrens. Ett antal avregleringar och minskade
handelshinder genomfördes under 1980- och 1990-talet, delvis som en
följd av Sveriges EU-inträde. Detta resulterade i ökad konkurrens och stora
produktivitetsvinster, till exempel inom handel, telekom, och bankväsende. OECD
konstaterade 2010 att dessa avregleringar kan ha bidragit med så mycket som 0,4
procentenheter årlig produktivitetstillväxt år 1994-2003 (i hela näringslivet) 4 . Andra
länder har också genomfört avregleringar, med resultatet att Sveriges ekonomi
enligt OECDs internationella jämförelser bara är marginellt mer avreglerad än
genomsnittet i OECD.
Gynnsam internationell marknadsutveckling och framgångsrika storföretag.
Storföretag representerar en ovanligt hög andel av det svenska näringslivet, och
många storföretag har varit framgångsrika i sina respektive branscher. De 10
största svenska tillverkningsföretagen stod under perioden 1993-2010 direkt för
35 procent av tillväxten inom tillverkningsindustrin och än mer om bidraget från
underleverantörer räknas in. En annan indikation på deras framgång är att de 50
största företagen på Stockholmsbörsen haft en total avkastning till aktieägarna
på 17 procent per år 1993-2010, jämfört med 11 procent i USA och 12 procent i
Tyskland 5 . Viktiga förklaringar är troligen att svenska företag tidigt globaliserat sin
verksamhet och därigenom kunnat dra nytta av den snabbt ökande internationella
handeln, att man har haft ett stort teknikförsprång gentemot företag från
utvecklingsvärlden, att man gjort stora investeringar i forskning och utveckling 6 ,
och att man haft god tillgång till kvalificerad arbetskraft enligt ovan. Dessutom
finns en effekt av att stora företag i genomsnitt är bättre än små på att förbättra sin
produktivitet 7 , vilket gynnat Sverige på grund av att vi har många stora företag.
De starka ekonomisk-politiska förutsättningar som etablerades under 1990talet.
Under några år efter den svenska finanskrisen genomfördes ett antal viktiga
blocköverskridande reformer som tillsammans stärkte de ekonomisk-politiska
förutsättningarna väsentligt, till exempel skattereformen, pensionsreformen,
och ett striktare finanspolitiskt ramverk med överskottsmål och utgiftstak för
statsbudgeten.
Andra faktorer som troligen bidrog till den goda ekonomiska tillväxten var en
återhämtnings- och valutaeffekt de första åren efter krisen i början på 1990-talet, och
genombrottet inom informations- och kommunikationsteknik. Under perioden ökade
svenska hushåll också sin skuldsättning från 95 till 165 procent av disponibel inkomst,
framför allt genom högre bolån. Denna kreditexpansion har troligen också stimulerat
efterfrågan och gynnat den ekonomiska utvecklingen, även om effekten är svår att
kvantifiera.
4 “How regulatory reforms in Sweden have boosted productivity”, OECD (2007)
5 Slutsatsen är liknande även om 1994 eller 1995 istället används som startår
6 Se bland annat ”Can investment in intangibles explain the Swedish productivity boom in
the 1990s?”, Harald Edquist (2009)
7 Se “Growh and Competitiveness in the United States: The role of its multinational
companies”, McKinsey Global Institute (2010)
13