Sverigerapporten_2012

More documents

Recommendations

Info

108 personalrörligheten mellan industri, forskningsinstitut och akademi kommer vara värdefulla, samt åtgärder för att stärka forskningsinstitutens roll. Undersök om ökad offentlig-privat samverkan (”public private partnerships”) och andra typer av strategiska forskningssatsningar kan vara ett sätt att accelerera innovation inom specifikt intressanta områden. Staten har spelat en stor roll för framväxten av storföretag i många länder, genom att sätta standarder, vara en avancerad kund, eller finansiera forskning. GSM-standarden är ett exempel som ofta lyfts fram i Sverige. Flera av de största svenska industrierna står eventuellt inför stora teknikskiften, till exempel fordonsindustrin (elektrifiering), energibranschen (förnyelsebar energi), byggbranschen (energieffektivitet) och telekomindustrin (ökat fokus på mjukvara). Det vore värdefullt att undersöka om det finns områden där offentlig-privat samverkan eller andra typer av strategiska forskningssatsningar skulle kunna hjälpa Sverige och svenska företag att dra nytta av dessa teknikskiften, på samma sätt som Sverige drog nytta av GSM-teknologin. Samtidigt måste det säkerställas att offentliga FoU-resurser används försiktigt. Ett förslag på hur staten kan ta en mer aktiv roll har redan tagits fram av IVA 137 och kan tjäna som utgångspunkt för en bred diskussion. Inte minst kan den offentliga upphandlingen – 480-580 miljarder kronor per år – användas för att stimulera innovation. 4. Gör Sverige till en världsledande utbildningsnation: Förbättra kvaliteten i svenska skolan samt anpassa utbudet av högre utbildning bättre till arbetsmarknadens efterfrågan Kunskapsnivån i den svenska grundskolan har sjunkit de senaste 15 åren, både i absoluta termer och i jämförelse med andra OECD-länder. Detta är väl känt i den svenska debatten och både regering och opposition ser en förbättring av skolan som en prioritet för Sverige. McKinseys globala undersökning av 25 olika skolsystem 2007 drog slutsatsen att lärarnas kompetens 138 är den viktigaste förklaringen till varför vissa skolsystem presterar särskilt goda resultat. McKinsey Sverige tillämpade 2010 samma undersökningsmetodik på den svenska skolan. Den viktigaste slutsatsen var att Sverige måste göra väsentligt bättre ifrån sig inom fyra områden för att den svenska skolan ska kunna hävda sig internationellt: Höj kompetensen hos nuvarande lärare och rektorer genom lärarcoacher och systematisk vidareutbildning. Flera av de länder som presterar bäst i McKinseys globala jämförelse av skolsystem har infört formella system där erkänt duktiga och erfarna lärare får i uppgift att handleda och utveckla yngre kollegor. I exempelvis Singapore är vissa lärare på varje skola ansvariga för intern coachning och utveckling och undervisar mindre själva, och både Finland och Storbritannien har infört liknande system. I Sverige har första steg tagits i denna riktning. Exempelvis har Skolverket fått i uppdrag att starta en satsning på coacher i utsatta områden, och Stockholms stad har, oberoende av detta, inlett ett program med lärarcoacher i vissa 137 Innovationsplan Sverige – ”Underlag för en svensk innovationsstrategi” (IVA 2011) 138http://mckinseyonsociety.com/downloads/reports/Education/Worlds_School_Systems_ Final.pdf
ämnen. Vi tror att svenska skolan skulle tjäna på att gå väsentligt längre vad gäller lärarcoacher och etablera systemet i hela landet. Öka kompetensen bland blivande lärare och rektorer genom att höja yrkets attraktivitet och status och öka på så sätt antalet sökande till lärarutbildningen. Detta kan till exempel ske genom att skapa verktyg för lärare och skolledare att etablera en bättre arbetsmiljö, högre löner, längre sommarledighet, tydligare karriärvägar med transparenta kvalifikationskrav och lönesteg samt genom att marknadsföra läraryrket. I Sverige har en lärarlegitimation införts under 2011 och det ligger ett förslag om att återinföra lektorstjänster för att höja yrkets status och tydliggöra karriärvägar. Sverige skulle behöva tre till fem gånger fler sökande till lärarutbildningar för att få samma stora urval av sökande som i Finland. Kvalitetssäkra jämförelser av skolornas resultat. Svensk skola har en hög grad av transparens när det gäller skolornas utbildningsresultat. Publiceringen av resultat från nationella prov och andra jämförelser bidrar till ett ökat prestationstryck. Samtidigt finns i det svenska skolsystemet med skolpeng och skolval ett starkt tryck från såväl huvudmän som föräldrar att sätta höga betyg och rätta nationella prov generöst. Under de närmaste åren kommer nationella prov införas i fler årskurser och ämnen. För att främja en rättvis bedömning och öka jämförbarheten i resultaten bör dessa prov rättas centralt, vilket Skolinspektionens omrättning under hösten 2011 visade 139 . Huvudmännen bör också starta riktade insatsprogram för skolor med svaga resultat. Med tanke på den svenska skolans decentraliserade struktur måste riksdag och regering samt de relevanta statliga myndigheterna - Skolverket, Skolinspektionen och Högskoleverket – ta en starkt drivande roll för att åstadkomma dessa förändringar inom en rimlig tidsram. 5. Öka utbudet av arbetskraft: minska arbetslösheten genom att undersöka en svensk lärlingsmodell, och hitta sätt att förlänga arbetslivet Sveriges åldrande befolkning gör att den effektiva försörjningskvoten kommer att öka från 1,32 till 1,49 fram till 2030 om inga åtgärder vidtas, och om arbetslösheten ligger kvar på dagens nivå. Allt annat lika kommer detta att innebära en negativ påverkan på den ekonomiska tillväxten med uppskattningsvis 0,4 procentenheter per år fram till 2030. För att bemöta denna utveckling, och säkra att en tillräckligt stor andel av befolkningen är i arbete, tror vi att Sverige borde undersöka två möjligheter: Undersök en svensk lärlingsmodell. De tre EU-15-länder som har lägst ungdomsarbetslöshet har alla ambitiösa lärlingsprogram som sysselsätter upp till 15-20 procent av alla ungdomar mellan 15 och 24 år, och omvänt ligger alla EU-länder med ambitiösa lärlingsprogram väl till i internationella undersökningar av ungdomsarbetslöshet. Dock har lärlingsprogram ibland oönskade negativa effekter på lönebildningen för vuxna, samt skapar ibland inlåsningseffekter för ungdomarna. Därför tror vi det vore intressant för Sverige att undersöka om det går att arbeta fram en svensk lärlingsmodell som skapar ett effektivt sätt för ungdomar och andra 139Omrättning ledde till kraftiga betygssänkningar i ett flertal fall 109
Page 1 and 2:
McKinsey Sverige McKinsey Global In
Page 3:
Förord McKinsey & Company har vid
Page 7:
Innehåll Sammanfattning 9 Historis
Page 10 and 11:
10 4. Gör Sverige till en världsl
Page 12 and 13:
12 Det förutsätts ofta i den sven
Page 14 and 15:
14 Sammantaget har denna utveckling
Page 16 and 17:
16 Prioriterade områden för hög
Page 18 and 19:
18 Stärk incitamenten för företa
Page 21 and 22:
Historisk utveckling Stora delar av
Page 23 and 24:
Bild 6 Sammansättning av den svens
Page 25 and 26:
tjänstesektorn vuxit i linje med a
Page 27 and 28:
Bild 9 Sysselsättningsutveckling p
Page 29 and 30:
Bild 11 Gott samarbete på den sven
Page 31 and 32:
produktivitetstillväxt, vilket gyn
Page 33:
Sveriges delaktighet är relativt g
Page 36 and 37:
36 transfereringar (11 procentenhet
Page 38 and 39:
38 år 2010 och 2030. Det betyder a
Page 40 and 41:
40 Faktaruta: Exempel på produktiv
Page 42 and 43:
42 Huvudmän och verksamheter bör
Page 44 and 45:
44 en enskild medborgare att få f
Page 46 and 47:
46 För att effektivisera inköpen
Page 48 and 49:
48 Utbildning Utbildning är det n
Page 50 and 51:
50 individuell planering som gemens
Page 52 and 53:
52 Hälso- och sjukvård Sveriges h
Page 54 and 55:
54 Kostnadsökningarna inom hälso-
Page 56 and 57:
56 Vägen framåt - ökad produktiv
Page 58 and 59: 58 Risken att dö i en hjärtinfark
Page 60 and 61: 60 4. Förutse och förebygg dålig
Page 63 and 64: Lokala tjänster Lokala tjänster u
Page 65 and 66: Sammanfattningsvis har parti- och d
Page 67 and 68: Bild 25 Minskade skattekilar för t
Page 69 and 70: haft en årlig produktivitetsöknin
Page 73 and 74: Internationella sektorn Den interna
Page 75 and 76: Tillverkningsindustrin uppvisade un
Page 77 and 78: större delen av sysselsättningsö
Page 79 and 80: Detta bidrog till att öka efterfr
Page 81 and 82: Denna konstruktiva anda har möjlig
Page 83 and 84: senaste femton åren minskat andele
Page 85 and 86: Bild 33 Sverige är relativt sett s
Page 87 and 88: Åtgärder för bibehållen tillvä
Page 89 and 90: Australien, där man aktivt arbetar
Page 93 and 94: Utmaningar och möjligheter Som bes
Page 95 and 96: starkt 122 . Det är också ett omr
Page 97 and 98: Bild 36 Hög arbetslöshet bland un
Page 99 and 100: Initiativ för att minska ungdomsar
Page 101 and 102: Prioriterade områden för att skap
Page 103 and 104: 2010 ”The Efficiency and Reform G
Page 105 and 106: □ Analys av kostnader för olika
Page 107: En viktig komponent är troligen f
Page 112: McKinsey Sverige i samarbete med Mc
show all

Sverigerapporten_2012

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?