Sverigerapporten_2012

60
4. Förutse och förebygg dålig hälsa och sjukdom
Dagens sjukvårdssystem fokuserar på vård av sjuka patienter. Systemet bör i ökad
utsträckning flytta fokus till ett mer integrerat synsätt där man identifierar patienter med
ökad risk för sjukdom och aktivt fångar upp dessa innan deras situation förvärras. Detta
kan till exempel ske genom att skapa möjlighet för individer med kroniska sjukdomar att
löpande rapportera in hälso-data som kan riskbedömas. Varje akutintag har patienter
som återkommer flera gånger per år, med stort lidande och höga kostnader som följd.
Ett exempel på direkt förebyggande åtgärder som har stor betydelse är att förebygga
fallolyckor bland äldre. Den direkta kostnaden för skadade och döda på grund av
fallolyckor uppskattades 2006 till 4,8 miljarder kronor 64 . Fallförebyggande åtgärder
kan bestå i styrke- och balansträning, riskbedömning av hemmiljön, synundersökning
och medicingenomgång. Ett annat exempel är att förutse vårdbehov för kroniskt
sjuka. I Storbritannien har en stor pilotstudie med elektronisk övervakning av kroniskt
sjuka patienter visat goda resultat, bland annat 45% lägre dödlighet och 20% färre
akutinläggningar under mätperioden. En omfattande satsning ska göras där 3 miljoner
patienter inkluderas över en femårsperiod 65 . Sverige borde också kunna gynnas av
liknande satsningar.
5. Inför modernt ledarskap och fokusera på resultat
I ett hälso- och sjukvårdsystem som har få andra krafter än budgetbegränsningar för
att skapa en positiv produktivitetsutveckling blir ledarskapet av stor betydelse. Svensk
sjukvård behöver framför allt göra två saker för att förbättra ledarskapet: definiera och
följa tydliga mål samt utbilda och utveckla ledare inom sjukvården.
Definiera och följa tydliga mål – En framgångsrik ledare lyckas driva förändringsarbete
och tillämpa nya riktlinjer snabbt och effektivt. Idag finns ofta centrala riktlinjer för
behandling och omhändertagande, men klinikerna tenderar att i hög grad anpassa
dessa och skapa en egen praxis. Följsamheten till riktlinjerna blir bristfällig och det tar
lång tid för ny kunskap att spridas. Från att en metod är etablerad i litteraturen tar det
i genomsnitt nio år innan den kommer i spridd, klinisk användning 66 . Regelbunden
uppföljning av relevanta mätetal och tydlig återkoppling, med fokus på kvalitet, är
nödvändigt. Inom svensk hälso- och sjukvård finns en god tradition av att registrera
data. Dock saknas ofta en process som definierar relevanta mätetal samt stringenta
uppföljningsdialoger då kvalitet och ekonomi inte visar tillfredställande resultat.
Utbilda ledare inom sjukvården – Karriärvägen för läkare har traditionellt varit fokuserad
på klinisk och akademisk meritering. Stor klinisk och akademisk erfarenhet medför
dock inte självklart den kompetens som krävs för att öka produktiviteten på en klinik
eller vårdcentral. Snarare är det viktigt för sjukvården att definiera och premiera olika
karriärvägar. Behovet av ledare med kompetens inom förändringsarbete och långsiktig
utveckling av produktionssystemet – ej endast det medicinska innehållet – kommer att
64 Statens folkhälsoinstitut, “Fallolyckor bland äldre – En samhällsekonomisk analys och
effektiva preventionsåtgärder”, Harald Gyllensvärd
65 “Whole System Demonstrator Programme, Headline Findings” (2011),
www.3millionlives.co.uks
66 “Managing Clinical Knowledge for Health Care Improvement”, E. A. Balas, S. A. Boren