Sverigerapporten_2012

Historisk utveckling
Stora delar av Europa och USA kämpar i kölvattnet av finanskrisen med
statsskuldproblematik och anemisk tillväxt. I ljuset av detta lyfts den svenska ekonomin
för närvarande fram som en förebild i internationella sammanhang. Med en ekonomisk
tillväxt som de senaste 15-20 åren överstigit tillväxten i både EU-15 och USA har
Sverige klättrat från 14:e plats i OECD:s välståndsliga år 1993 till 11:e plats år 2010.
Tillväxten beror till stor del på ökad produktivitet i näringslivet, med den internationellt
konkurrensutsatta sektorn som den starkaste tillväxtmotorn. Ökad konkurrens,
kvalificerad arbetskraft, en konstruktiv relation mellan arbetsgivare och arbetstagare
samt ett stärkt ekonomisk-politiskt ramverk har varit viktiga underliggande drivkrafter
bakom tillväxten.
Detta kapitel beskriver Sveriges ekonomiska utveckling 1993-2010 och förklarar de
underliggande drivkrafter som identifierats i studien.
Sverige klättrar åter i välståndsligan
År 1970 låg Sverige på fjärde plats i OECD:s ranking av BNP per capita, men föll till
plats 14 år 1993. Huvudförklaringen var en stagnerad produktivitetsutveckling, där en
bidragande faktor var otillräcklig konkurrens på många marknader 10 . Under 1980-talet
genomförde Sverige ett antal devalveringar i syfte att bibehålla konkurrenskraften,
men istället blev resultatet hög inflation och behov av ytterligare devalveringar. I början
av 1990-talet drabbades Sverige av en djup ekonomisk kris när den fastighetsbubbla
som pumpats upp under senare delen av 1980-talet sprack, vilket ledde till stora
kreditförluster och en kris i banksektorn. Tillsammans med ett alltför högt kostnadsläge
i ekonomin och ett misslyckat försvar av den fasta växelkursen blev resultatet en djup
lågkonjunktur med sjunkande BNP under tre år i följd, en fyrdubblad arbetslöshet och
tvåsiffriga procentuella underskott i de offentliga finanserna.
Åren 1993 och 1994 blev en vändpunkt för svensk ekonomi och sedan 1993 har Sverige
åter klättrat i OECD:s välståndsliga. Med svenska definitioner har Sveriges BNP-tillväxt
varit 2,5 procent per år 1993-2010. Med OECD:s definition – som bör användas för att
göra internationella jämförelser – har Sverige haft en BNP-tillväxt på 2,7 procent per år
och en ökning av BNP per capita med 2,3 procent per år 1993-2010. Det innebär att
Sverige vuxit snabbare än både USA (2,6 procent respektive 1,5 procent per år) och
EU-15 (1,9 procent respektive 1,4 procent per år). Sverige ligger nu på plats 11 i OECD:s
välståndsliga med en BNP per capita som är 15 procent högre än genomsnittet i OECD.
Sverige ligger idag också väl till när det gäller flera andra mått som brukar användas
för att bedöma ett lands ekonomi. Till exempel är statsskulden låg i en internationell
jämförelse och arbetslösheten är lägre än EU-15 (bild 5). Sammantaget har detta
gjort att den svenska ekonomin idag ofta lyfts fram som en förebild i internationella
sammanhang, inte minst i ljuset av statsskuldproblematiken i Europa och USA.
10 Se till exempel OECD Economic Surveys – Sweden (1989)
21