Sverigerapporten_2012

78
inom tillverkningsindustrin under 1990-talet jämfört med 1980-talet 88 . Till följd av detta
försvann en femtedel av arbetstillfällena inom tillverkningsindustrin och knappt vart tionde
arbetstillfälle inom affärsrelaterade och finansiella tjänster mellan mitten av 1980-talet och
mitten av 1990-talet.
Den starka utveckling som setts i den internationella sektorn från mitten av nittiotalet kan
dock endast till en liten del förklaras med ett lågt utgångsläge till följd av 1990-talskrisen. För
större delen av den tillväxt som setts sedan dess måste andra förklaringsmodeller sökas.
Efter krisen följde en mycket stark och kontinuerlig utveckling inom tillverkningsindustrin,
både jämfört med den tidigare perioden och jämfört med andra västländer. Sverige utmärkte
sig gentemot andra länder – och gentemot tidigare årtionden – genom ett antal faktorer:
komersiell framgång på en växande världsmarknad, effektiv omställning för konkurrenskraft,
samt goda grundförutsättningar inom FoU och kompetens. Vår uppfattning är att dessa
tillsammans har möjliggjort den starka utvecklingen, och att justeringar krävs för att
möjliggöra en fortsatt stark utveckling.
1. Stark global efterfrågan och kommersiell framgång på växande världsmarknad
Världsekonomin har under de senaste 15 åren karaktäriserats av en kraftig ökning av
internationell handel. Världens totala export som andel av global BNP ökade med cirka
50 procent mellan 1995 och 2008, att jämföras med en betydligt mindre ökning på cirka
10 procent mellan 1982 och 1995.
Bakom denna utveckling ligger minskade handelshinder i kombination med att
kommunikationer förenklats, bland annat beroende på den snabba IT-utvecklingen,
transportvägar blivit mer lättillgängliga och transportkostnader sjunkit dramatiskt; en
transatlantisk containertransport har exempelvis blivit 25 procent billigare i reella termer
mellan år 1993 och 2009. Ett exempel på minskade handelshinder är grundandet av
WTO 1995, som medförde avtal för internationell handel med tjänster samt en sänkning
av tarifferna på industrivaror med i genomsnitt 40 procent. Även EU:s inre marknad har
bidragit till ökad handel i Europa.
Den svenska tillverkningsindustrin var tidigt internationaliserad och kunde dra nytta
av den öppna världsmarknaden. Redan under 1990-talet var värdet av den svenska
exporten som andel av BNP i genomsnitt 36 procent, vilket var betydligt högre än USA (10
procent), genomsnittet i EU-15 (29 procent) och Tyskland (26 procent) 89 . Många svenska
bolag hade både produkter med ledande teknologi och väl utvecklade internationella
marknadsorganisationer som snabbt kunde bygga ut marknadskanaler, inte minst på
den växande asiatiska marknaden. Till exempel har de 10 största industribolagen ökat sin
försäljningsandel i Asien från ungefär 10 procent 1997 till ungefär 20 procent 2010 90 .
Svenska exportbolag fick också en temporär efterfrågeinjektion på grund av den
frisläppta kronkursen 1992 då den svenska kronan försvagades med 25-30 procent.
88 SCB: antal konkurser i tillverkningsindustrin 1982-1999
89 Global Insight
90 Bolagens årsredovisningar 1998 och 2011, uppskattningar då försäljning till olika geografier
ej definieras entydigt för alla bolag.