Sverigerapporten_2012
Sverigerapporten_2012
Sverigerapporten_2012
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Bild 11<br />
Gott samarbete på den svenska arbetsmarknaden<br />
Konfliktdagar per<br />
1 000 arbetstagare<br />
Medel av årligt utfall 1998–2007<br />
18<br />
Företags investeringar i<br />
yrkesutbildning 2<br />
Antal timmar yrkesutbildning 3<br />
per 1 000 arbetade timmar<br />
1 Genomsnitt för perioden 2002–07, bortsett från Frankrike (2002) och Sverige (2002–04); 2 Endast tillverkningsindustrin; 3 Fortlöpande<br />
yrkesutbildning; 4 EU-15 exklusive Grekland och Luxemburg; 5 EU-15 exklusive Irland, Luxemburg, Nederländerna och Österrike; 6 EU-15<br />
KÄLLA: Eurostat Labor Cost Index; ILO; Medlingsinstitutet; EU KLEMS; Eurostat; Svenskt Näringsliv;<br />
“Employment in Europe 2009” European commission; McKinsey<br />
Avregleringar och ökad konkurrens<br />
55<br />
7<br />
Personalomsättning<br />
% som byter anställning per<br />
år, genomsnitt 2002 till 2007 1<br />
14 22<br />
4 6<br />
5<br />
En av de viktigaste drivkrafterna bakom ökad produktivitet är ökad konkurrensintensitet.<br />
Under 1993-2010 intensifierades konkurrensen i stora delar av den svenska<br />
ekonomin tack vare avregleringar under 1980- och 1990 talen inom till exempel<br />
telekommunikation, el, gas, post, detaljhandel och bankväsende. Dessutom stärktes<br />
konkurrenslagarna med tydligare regler mot kartellbildning och utnyttjande av en<br />
dominerande marknadsposition. Tillkomsten av världshandelsorganisationen WTO<br />
år 1995 innebar att tullavgifterna på industrivaror sänktes med i genomsnitt 40<br />
procent i industriländerna. Sverige gick också med i EU år 1995, vilket underlättade fri<br />
rörlighet och internationell handel inom flera områden. Dessa förändringar sporrade<br />
en produktivitetsökning. En studie publicerad av OECD tyder på att minskade<br />
produktmarknadsbarriärer bidragit till en högre produktivitetsökningstakt med<br />
cirka 0,4 procentenheter per år under perioden 1994-2003 16 . Många andra länder<br />
har gått igenom en liknande utveckling. Resultatet är att Sverige idag har något mer<br />
mindre reglerade produktmarknader än genomsnittet i OECD, men en mer reglerad<br />
kapitalmarknad och arbetsmarknad (bild 12) .<br />
16 “How regulatory reforms in Sweden have boosted productivity”, Economics department<br />
working paper no. 577, OECD (2007)<br />
16<br />
29