Sverigerapporten_2012

30
Bild 12
Graden av regleringar i den svenska ekonomin i en internationell jämförelse
Graden av reglering på olika marknader 1 , OECD-länder år 2010 (index mellan 0 och 5, där lägre index är mindre begränsning)
Kapitalmarknader Arbetsmarknaden Produktmarknader
UK 0,19
Danmark 0,39
Spanien 0,42
Norge 0,43
Ungern 0,46
Schweiz 0,52
Irland 0,90
Belgien 0,91
Island 0,93
Sydkorea 0,94
Japan 0,97
Holland 0,97
US 1,11
Tyskland 1,27
Frankrike 1,28
Luxemburg 1,33
Nya Zeeland 1,34
Kanada 1,44
Portugal 1,51
Tjeckien 1,61
Mexiko 1,67
Finland 1,71
Österrike 1,73
Sverige 1,74
Grekland 1,81
Australien 1,92
Turkiet 1,94
Italien 2,63
Slovakien 2,79
Polen 3,45
US 0,17
UK
1,12
Schweiz 1,16
Kanada 1,25
Australien 1,42
Nya Zeeland 1,56
Irland 1,60
Danmark 1,63
Belgien 1,73
Island 1,73
Italien 1,77
Japan 1,87
Ungern 1,92
Polen 2,06
Finland 2,17
Norge 2,25
Mexiko 2,25
Grekland 2,33
Sydkorea 2,37
Österrike 2,37
Frankrike 2,47
Slovakien 2,50
Turkiet 2,56
Holland 2,72
Luxemburg 2,75
Sverige 2,86
Spanien 2,92
Tyskland 3,00
Tjeckien
Portugal
3,05
Ø 1,34
Ø 2,12
Ø 1,36
1 Indexen är ”Barriers to foreign direct investment”; ”Protection for regular employment”; och ”Restrictiveness of economy-wide product market regulation”
KÄLLA: OECD, 2010
Gynnsam internationell marknadsutveckling och framgångsrika storföretag
Sveriges internationella sektor består till stor del av stora företag. De 10 största
tillverkningsföretagen står direkt för en tredjedel av tillväxten inom tillverkningsindustrin
och än mer om bidraget från underleverantörer räknas in. De svenska storföretagen
har varit ovanligt framgångsrika i ett internationellt perspektiv – till exempel var den
totala aktieägaravkastningen år 1993-2010 för de 50 största svenska börsbolagen
17 procent per år i genomsnitt, jämfört med 11 procent i genomsnitt för USA och
12 procent i genomsnitt för Tyskland 17 . Flera viktiga drivkrafter har samverkat för att
skapa denna gynnsamma situation (se kapitlet om internationella sektorn): 1) Svenska
företag har tidigt globaliserat sin verksamhet, och därigenom kunnat dra nytta av den
starka globala efterfrågetillväxten och den snabba ökningen i internationell handel (den
internationella handeln växte 50 procent snabbare än den globala ekonomin under
perioden 1993-2010), 2) Svenska bolag har haft tillgång till kvalificerad arbetskraft och
byggt en konstruktiv relation med de anställda, 3) Sverige och svenska företag har
gjort ovanligt stora FoU-investeringar, och 4) Sverige tycks gynnas av ett i internationell
jämförelse professionaliserat ledarskap (svenska chefer rankas på andra plats av 12 i en
undersökning från London School of Economics som genom 4000 intervjuer utvärderar
hur professionellt chefer i olika länder hanterade olika typer av ledarskapsfrågor 18 ) .
Slutligen finns en effekt av att stora företag i genomsnitt duktigare än små på att driva
17 Endast de bolag som har varit börsnoterade hela perioden inkluderades: 28 i Sverige, 41 i
USA och 34 för Tyskland
18 “Management Practice and Productivity: Why they matter”, Centre for Economic
performance at London School of Economic and McKinsey (July 2007)
4,17
US 0,84
UK 0,84
Irland 0,92
Kanada
0,95
Holland 0,97
Island 1,00
Spanien 1,03
Danmark
1,06
Japan 1,11
Norge 1,16
Schweiz 1,18
Finland 1,19
Australien 1,23
Nya Zeeland 1,26
Ungern 1,30
Sverige 1,30
Tyskland 1,33
Italien 1,38
Belgien 1,43
Portugal 1,43
Österrike 1,45
Frankrike 1,45
Sydkorea 1,47
Luxemburg 1,56
Tjeckien 1,62
Slovakien 1,63
Mexiko 1,85
Polen 2,26
Turkiet 2,35
Grekland 2,37