Sverigerapporten_2012

50
individuell planering som gemensam) och undervisningsmetoden är till stor del en
privat angelägenhet för den enskilda läraren. Genom mer samarbetsorienterade
arbetssätt där undervisningsmetoder bestäms gemensamt, lärare observerar och
ger återkoppling på varandras lektioner samt att nytillkomna lärare blir coachade
av en mer erfaren mentor kan undervisningskvaliteten höjas. Lärare som visat
sig duktiga på detta område kan också få ett större ansvar inom det. I exempelvis
Singapore är vissa lärare på varje skola ansvariga för intern coachning och
utveckling och undervisar mindre själva 42 .
— Utveckla och sprid undervisningsmetoder baserat på resultatdata. Idag används
resultatdata från prov och observationer främst för att bedöma elevers behov av
ytterligare stöd. Än viktigare är dock att använda denna faktabas för att utvärdera vilka
undervisningsmetoder som har effekt. Genom att analysera elevernas prestationer
med detta mål kan bättre och mer anpassade undervisningsmetoder identifieras. Det
är viktigt att ha ett strukturerat sätt att fånga upp dessa metoder, såväl lokalt på skolan
som centralt hos huvudmannen, för att vidareutveckla och sprida dem inom och
mellan skolor. För att sprida goda metoder mellan skolor har till exempel Storbritannien
infört ett system med nationella coacher som i sin tur utbildar coacher på varje
lågstadieskola i landet. I Sverige utforskas idag liknande system om än i en mycket
mindre skala och Skolverket har fått i uppdrag att starta en satsning på coacher i
utsatta områden. Även enskilda kommuner och Sveriges Kommuner och Landsting
har, oberoende av detta, inlett program med lärarcoacher i vissa ämnen.
— Återetablera rektorns roll som pedagogisk ledare och coach. För rektorer
kommer detta att innebära att mer tid måste frigöras för den pedagogiska
verksamheten, till exempel genom att reducera den tid som läggs på
administrativt arbete och att delegera uppgifter som upphandling av
tjänster till kommunerna. Den frigjorda tiden bör läggas på att leda och
coacha lärarna i deras pedagogiska arbete och därigenom bidra till lärarnas
kompetensutveckling.
Rekrytera och utbilda lärare och rektorer med högre kompetens
— Öka läraryrkets attraktivitet. Den viktigaste åtgärden för att höja kompetensen
bland blivande lärare och rektorer i det svenska utbildningssystemet är att
stärka yrkets attraktivitet och status och därigenom öka antalet sökande till
lärarutbildningen. Det är dramatiska förändringar som krävs – för att Sverige
ska ha samma urvalseffekt som exempelvis Finland krävs en ökning av antalet
ansökningar till svenska lärarutbildningar med en faktor 3-5. Detta kan till
exempel ske genom att skapa verktyg för lärare och skolledare att etablera en
bättre arbetsmiljö, tydligare karriärvägar med transparenta kvalifikationskrav
och lönesteg samt genom att riktat marknadsföra läraryrket 43 . I Sverige ligger ett
förslag om att återinföra lektorstjänster för att höja yrkets status och tydliggöra
karriärvägar. Erfarenheter från internationellt framgångsrika system, till exempel
42 Coachning kan ta sig form i till exempel att lärare med liknande erfarenheter ger varandra
återkoppling på tillämpning av metodiker de har utvecklat tillsammans, eller att mer erfarna
lärare ger handledning till nytillkomna lärare, om klassrumsundervisning men även andra
delar av arbetet, såsom planering
43 Skolsystem med välutvecklade karriärvägar för lärare har tydliga och breda karriärsteg där
till exempel fler än 30 procent befinner sig över det första steget