Sverigerapporten_2012

104
över hela perioden, men med en sjunkande trend (0,9 procent per år 2000-2010 jämfört
med 2,3 procent per år 1993-2000).
Flera branscher inom lokala tjänster genomgick avregleringar under 1980-talet
och 1990-talet, vilket var en viktig orsak till ökande produktivitet. Till exempel
ändrades plan- och bygglagen för att förenkla nyetablering av butiker, post-
och telekommunikationsbranschen öppnades för konkurrens och delar av
transportbranschen avreglerades. Effekten av dessa avregleringar har uppskattats till
0,4 procentenheter av den årliga produktivitetstillväxten 129 . Efter den initiala effekten
verkar dock produktivitetstillväxten ha sjunkit. Skillnaderna är också stora mellan olika
branscher; utvecklingen har varit svagast inom byggbranschen, transport/förvaring,
energi/vatten och fastigheter.
Trots att många branscher i Sverige redan har välfungerande produktmarknader
finns möjlighet att fortsätta att använda av- och omregleringsverktyget och ta bort de
tillväxthämmande regleringar som fortfarande finns kvar. Mer konkret tror vi att två
initiativ vore värdefulla:
Gör en systematisk genomgång av de branscher (byggindustrin,
fastighetstjänster, transport/förvaring, och energi/vatten) som haft en
genomsnittlig eller svag tillväxt jämfört med EU-15, och vidta åtgärder mot
regleringar, normer och avtal som hämmar tillväxten. En sådan genomgång
skulle kunna initieras från politiskt håll, och ha formen av ett samarbete mellan
politiker, branschorganisationer, arbetsgivare och fackföreningar. Förbättrade
regleringar och normer på detta område borde kunna innebära att Sverige lyfter sig
från en svag/genomsnittlig tillväxt jämfört med EU-15 till en stark position.
— Byggbranschen: Den svenska byggbranschens produktivitetstillväxt har varit
blygsamma 0,1 procent per år 1993-2010, medan exempelvis Storbritanniens
byggsektor haft en årlig produktivitetstillväxt på 0,7 procent. McKinseys
förra rapport om den svenska ekonomin 130 visade att den blygsamma
produktivitetstillväxten till stor del kan förklaras av de många detaljregleringar
och industrinormer som fortfarande existerar i Sverige samt en brist på
gemensamma EU-regler på flera områden. Till exempel har onödiga förluster
(”slöseri”) uppskattats till 20-30 procent av de totala byggnadskostnaderna 131 .
Dessutom har i varierande grad den så kallade informella sektorn ett fotfäste i
byggindustrin, vilket drabbar innovationskraften och minskar incitamenten för
produktivitetstillväxt. Till prioriteterna inom byggbranschen hör:
□ Ett omfattande skifte från detaljregleringar till funktionsregleringar (det vill
säga att byggnormerna specificerar en funktion istället för ett föreskrivet
arbetssätt)
129 OECD “How Regulatory Reforms in Sweden have boosted Productivity” (2007)
130 McKinsey & Company, ”Sveriges ekonomiska välstånd – Utveckling, nuläge och
prioriteringar inför framtiden” (2006)
131 Se till exempel Hindersson, Per (2009), ”Chalmersstudie : ’Så här halverar ni kostnaderna’”.
Bygggindustrin, 3 juni, www.byggindustrin.com/nyheter/chalmersstudie-sa-har-halverar-nikostna__6550