Sverigerapporten_2012

starkt 122 . Det är också ett område där det tar lång tid innan förändringar får genomslag.
Detta område diskuteras utförligt i kapitlet om offentlig sektor tidigare i denna rapport.
Åldrande befolkning och hög arbetslöshet bland ungdomar och utrikes födda
Sveriges befolkningspyramid har de senaste decennierna varit relativt stabil. Den så
kallade effektiva försörjningskvoten som mäter hur många icke-förvärvsarbetande
människor varje människa i förvärvsarbete behöver försörja, låg under perioden 1993-
2010 konstant kring 1,3 och var år 2010 1,32. I ett europeiskt perspektiv är detta en
låg försörjningskvot 123 – genomsnittet för EU-15 samma år var 1,67 – vilket varit en
konkurrensfördel för Sverige. Framför allt förklaras skillnaden av att kvinnor och äldre
förvärvsarbetar i högre utsträckning i Sverige än i EU-15 i genomsnitt (bild 35).
Blickar vi framåt förväntas den effektiva försörjningskvoten öka, från 1,32 år 2010 till
1,49 år 2030, om inga väsentliga justeringar av arbetslivets längd görs. Den viktigaste
drivkraften bakom denna utveckling är att den svenska befolkningen åldras; till exempel
förväntas antalet personer äldre än 65 år öka med 35 procent fram till 2030. Att vi lever
längre är i sig något positivt. Om inte arbetslivet förlängs i motsvarande grad kommer
dock denna trend att innebära en minskning av den ekonomiska tillväxten med
uppskattningsvis 0,4 procentenheter per år fram till 2030 (jämfört med en situation med
konstant försörjningskvot 124 ). Detta är ett allvarligt ekonomiskt hot, även om situationen
är än värre i EU-15 där försörjningskvoten i genomsnitt väntas öka till hela 1,95 år 2030
om inte stora reformer genomförs.
Hur denna ekvation ska lösas debatteras redan intensivt i Sverige. Vi tror att ett brett
politiskt initiativ som inkluderar arbetsmarknadens parter för att finna sätt att förlänga
arbetslivet borde lanseras. I april 2011 beslutade regeringen att tillsätta en utredning 125
med det övergripande syftet att analysera hur den genomsnittliga pensionsåldern
kan höjas och ta fram konkreta förslag till åtgärder för att fler ska kunna arbeta längre.
Utredningen ska slutredovisas den 1 april 2013. Möjliga komponenter kunde vara
bland annat att som Danmark länka pensionsåldern till den förväntade livslängden.
Pensionsåldern kommer där att öka gradvis från dagens 65 år till 67 år med ett halvt år
per år under perioden 2019 till 2022, för att sedan indexeras mot livslängdens ökning.
Andra komponenter kan vara att ge arbetstagare rätt till flexibla deltidslösningar när
pensionsåldern närmar sig samt initiativ för ett mer hållbart arbetsliv som gör att fler
orkar arbeta längre. En annan möjlighet som börjat diskuteras i flera länder är att
tidigarelägga debutåldern i arbetslivet genom att förkorta utbildningar där så är möjligt.
För att hålla försörjningskvoten konstant skulle arbetslivet behöva förlängas omkring 3 år
fram till år 2030.
122 Se till exempel ”The high cost of low educational performance”, Hanushek and
Woessmann, OECD (2010)
123Effektiv försörjningskvot definieras som antalet ej sysselsatta individer / antal sysselsatta
(justerat för arbetstimmar för att få fram en årsarbetskraft)
124 Andelen invånare i arbetsför ålder, 16-64 år, förväntas minska från 63,8 procent till 59,3
procent från 2010 till 2030, vilket motsvarar en minskning med nära 0,4 procent per år
125 Utredningen om översyn av pensionsrelaterade åldersgränser och möjligheter för ett längre
arbetsliv (S 2011:05)
95