Sverigerapporten_2012

haft en årlig produktivitetsökning på 0,7 procent 1993-2007. McKinseys förra
rapport om den svenska ekonomin 73 visade att detta till stor del kan förklaras
av de många detaljregleringar och branschnormer som fortfarande existerar
samt en brist på EU-gemensamma regler inom flera områden (och därmed
lägre konkurrens i Sverige). Den starka detaljregleringen av byggindustrin leder
till ineffektivitet – till exempel har onödiga förluster (”slöseri”) uppskattats till
20-30 procent av byggnadskostnaderna. En rigid plan- och bygglag (PBL) samt
en byråkratisk detaljplaneringsprocess försvårar omställningar, detaljerade
byggnormer förhindrar innovation och brist på EU-gemensamma regler för till
exempel byggmaterial minskar konkurrensen inom produktion och distribution av
insatsvaror. Vidare leder en alltför detaljerad uppdelning av olika arbetsmoment till
många överlämningar och ineffektivitet. Slutligen hämmas produktivitetstillväxten
av en informell sektor som dock har minskat genom införandet av ROT-avdraget 74 .
Effekten av de förbättringsförsök som gjorts hittills har varit begränsad. En övergång
till funktionsregleringar borde kunna föra med sig att branschen kan lyfta sig till de
nivåer av produktivitetsförbättringar som observeras i Storbritannien.
Detaljhandeln. Inom exempelvis detaljhandeln skulle ett antal nya jobb troligen kunna
skapas om reglerna kring övertidsersättningar ändrades så att en högre servicegrad
skulle möjliggöras på kvällar och helger. McKinseys förra Sverigerapport
uppskattade att om andelen sysselsatta inom handeln i Sverige skulle vara lika stor
som i Storbritannien skulle det motsvara 180 000 fler jobb (inklusive grossistledet).
Reglerna har inte förändrats sedan den tidigare rapporten publicering år 2006, så
stor potential finns fortfarande. Inom livsmedel är detaljhandeln i Sverige dessutom
fortfarande koncentrerad till ett relativt litet antal aktörer. På många orter borde
det vara önskvärt att få en ökad konkurrens, vilket skulle kunna underlättas av
kommunerna genom kortare handläggningstider och mer flexibla detaljplaner.
Exempel från andra branscher. Restaurangbranschen omgärdas av många
regleringar, till exempel vad avser utskänkningstillstånd (serveringstider, vakter,
tillståndsansvarig, utbildning och så vidare), krav på danstillstånd om gästerna ska
få lov att dansa, olika livsmedelstillstånd, etcetera. Många av regleringarna fyller
ett viktigt syfte avseende hälsa och ordning, men röster har förts fram om att den
sammantagna bilden blir krånglig och dyr. Den småskaliga mjukvarubranschen har
nyligen haft problem med dubbeluttag av moms vid internationell app-försäljning via
till exempel iTunes. Denna regel togs bort i slutet av 2011 men var ett tydligt exempel
på hur till synes enkla regler kan bli till hinder för en bransch.
Hinder över flera branscher. Exempel på andra möjliga tillväxthämmande regleringar
som täcker flera branscher är alltför detaljerade uppdelningar av arbetsmoment
och miniminivåer för bemanning. Hit hör också många regler som komplicerar
för företagare, såsom gränsdragningsproblematik på grund av differentierade
momssatser (till exempel den lägre restaurangmomsen som inte gäller då mat ingår
i konferenspaket), komplicerad momsredovisning vid import av varor från länder
utanför EU (idag måste moms först redovisas till Tullverket, därefter till Skatteverket
medan import från EU endast behöver redovisas i skattedeklarationen), eller så
73 ”Sveriges ekonomiska välstånd – Utveckling, nuläge och prioriteringar inför framtiden”,
McKinsey & Company (2006)
74 Se till exempel Skatteverkets rapport 2011:1, ”Om RUT och ROT och VITT och SVART”
69