Sociala meddelanden. 1939: 1-6 (pdf) - Statistiska centralbyrån

100 SOCIALA MEDDELANDEN 1939, NR 2
femte år, senast år 1935. Stockholms stads statistiska kontor verkställer emellertid varje
år vissa mera summariska beräkningar över medelhyrorna i staden, vilka äga intresse
bl. ti. därigenom att de ge en antydan om tendensen på hyresmarknaden mellan de stora
hyresräkningarna. I det följande citeras vissa uppgifter avseende det inre Stockholm, närmast
efter Statistisk månadsskrift för Stockholms stad 1937 nr 12 och 1938 nr 12.
Mellan hyresåren 1937/38 och 1938/39 steg medelhyran för lägenheter utan centralvärme
bestående av ett rum utan kök med 0-2 % (från 409 till 410 kr.), för lägenheter om 1 rum
och kök med 0-5 % (från 613 till 010 kr.), 2 rum och kök med 0-4 % (från 904 till 908 kr.)
men minskade för större lägenheter eller beträffande 3 rum och kök med 0-2 % (från 1 255
till 1253 kr.). Medelhyrorna för centralvärmelägenheter stego över lag en eller ett par
procent eller för lägenheter om ett rum utan kök med 2-1 yl (från 780 till 796 kr.), 1 rum
och kök ävenledes med 2-1 % (från 1 030 till 1 052 kr.), 2 rum och kök med 1-5 % (från 1 484
till 1 500 kr.) och 3 rum och kök med 1-3 % (från 1 982 till 2 007 kr.). Tendensen är alltså
på det hela taget svagt stigande. Motsvarande uppgifter för hela staden (inklusive förorterna)
visa samma tendens ehuru svagare markerad.
Skogsnäringens ekonomiska läge. 1930 års skogsutredning avgav i november 1938
två betänkanden (Statens off. utr. 1938: 53 och 58). Utredningsmännen äro kanslichefen
N. Malmfors och hemmansägaren, nuvarande statsrådet, G. Strindlund. Som sekreterare
har tjänstgjort jägmästaren F. Johansson. Dessutom ha särskilda sakkunniga deltagit i
överläggningarna.
Det första betänkandet innehåller förberedande undersökningar och uttalanden rörande
skogsnäringen och statens förhållanden till densamma. Två specialutredningar äro här
bifogade, nämligen en om skogsbrukets och de skogsförädlande industriernas betydelse för
folkhushållet av docenten K. Kock och en om skogshushållningens ekonomiska betydelse
vid mindre jordbruk av professorn L. Nanneson. — En orienterande översikt lämnas av
skogsnäringen i produktions- och utkomsthänseende, i huvudsak grundad på tidigare fram
lagt material. Skogens stora arbetsskapande betydelse belyses. Det erinras sålunda om
att omkring en tiondel av landets arbetsföra manliga befolkning erhåller sin huvudsakliga
sysselsättning inom dithörande verksamhetsgrenar och att dessutom omkring 300 000
manliga yrkesutövare inom jordbruket under vintern befatta sig med skogsarbete. Mot
bakgrunden av dylika uppgifter framstår emellertid skogens andel i den på visst sätt
beräknade nationalinkomsten såsom anmärkningsvärt ringa, säger utredningen.
Utredningen konstaterar, att skogsnäringen för närvarande får bära en betydande börda
genom det prisskydd mot utländsk konkurrens i form av tullar m. m., som lämnats flertalet
hemmamarknadsnäringar. Anmärkningsvärt är, att de inom skogsbruket
och viss del av skogsindustrierna sysselsatta befolkningsgrupperna
i regel befinna sig i en i inkomsthänseende väsentligt
ogynnsammare ställning än flertalet andra grupper med
motsvarande kvalifikationer. Det är dock uppenbarligen av största betydelse
för skogsnäringens bärkraft, att i fortsättningen näringens intressen behörigeu beaktas
vid statliga ingripanden i prisreglerande eller prisstödjande syfte.
Jämsides med att staten på olika sätt sökt öva inflytande på prisbildningen för svenska
produkter ha, framhåller utredningen, flera andra statsingripanden vidtagits i näringslivet
i rent socialt syfte. Även i fortsättningen torde liknande åtgärder komma att vidtagas
av statsmakterna. Därvid är det enligt utredningens mening av största vikt, att de
i skogsnäringen sysselsattas intressen behörigen uppmärksammas.
I det andra betänkandet påbörjar utredningen behandlingen av formerna för det statliga
biståndet åt skogsnäringen. Betänkandet avser endast åtgärder till befordrande av
ändamålsenlig virkesproduktion. Förslag framläggas om intensifiering av den skogliga
forsknings- och upplysningsverksamheten, om särskilda åtgärder för tillgodoseende av de
mindre skogsägarnas behov av sakkunnigt biträde, om ändrade och utvidgade möjligheter
att med allmänna medel understödja skogsvården, om effektivare skydd för skogen mot