Sociala meddelanden. 1939: 1-6 (pdf) - Statistiska centralbyrån

354 SOCIALA MEDDELANDEN 1939, NR 5
Undersökningen hänför sig till arbetare och lägre tjänstemän i 43 industricentra i 8 olika
delar av Förenta staterna och har utförts under tiden december 1934—februari 1937. Antalet
observerade fall är omkring 4 000, men undersökningsperioden omfattar blott en
vecka för var familj. Vid undersökningens början och slut vägdes hemmens förråd av olika
livsmedel, och under själva undersökningsveckan följdes konsumtionen i detalj. Därjämte
antecknades inkomsten under närmast föregående tre månader. Huvuddelen av undersökningsmaterialet
hänför sig till vita familjer. En del äro dock färgade. De flesta använda
25—40 % av sin inkomst till inköp av föda. Detta ger en uppfattning om välståndsnivån,
vilken sålunda ungefär sammanfaller med den, som förekommit vid gjorda svenska
undersökningar.
Det framgår, att rätt olika födoämnesvanor råda inom olika delar av Förenta staterna.
Konsumtionen av kött, fågel och fisk var högst i städerna i nordatlantområdet med omkring
63 kg per person och år mot ej mer än omkring 37 kg i de södra staterna. Totalkonsumtionen
av fett var lägst i det förstnämnda området med omkring 18 kg per person
och år och högst i sydstaterna med omkring 30 kg. Av fettet utgjordes emellertid i förra
fallet 10 kg av smör, i det senare endast 3-6 kg. I stället var konsumtionen av ister och
salt fläsk där så mycket större. Mjölkkonsumtionen visar de högsta siffrorna i pacificområdet
med omkring 180 liter per person och år. Variationerna i inköpta mängder av
vanlig potatis äro stora — från omkring 70 kg i nordatlantområdet till blott omkring
19 i sydstaterna, där emellertid förbrukningen av sötpotatis är relativt stor, ungefär
22 kg. På grund av att undersökningen sträcker sig över en jämförelsevis lång tidrymd,
kommer den att täcka olika årstider. De inköpta mängderna variera tämligen obetydligt
under olika delar av året. Kött, fågel och fisk förtärdes i något ökad utsträckning under
vintern än under sommaren. Frukt och grönsaker förhöllo sig tvärtom. Säsongvariationerna
för övriga födoämnen voro mycket obetydliga.
På grundval av uppgifterna över de inköpta varumängderna och med användande av
bl. a. särskilda konsumtionsenhetsskalor för kalorier och olika slag av näringsämnen har
gjorts en ingående näringshygienisk analys av kosten. Några huvuddata återgivas i följande
tabell.
Procentuella antalet undersökta hoster inom nordatlantiska området, vilka i anoivna avseenden
icfce uppnådde näringshygienisk standard.
De allra flesta av de undersökta kosterna inom den lägsta utgiftsgruppen voro alltså
otillfredsställande. Exempelvis fyllde icke 93 % måttet i fråga om kalorier, 72 % i fråga
om äggvita o. s. v. Medelkaloritillförseln i lägsta inkomstgruppen var 2 530 per konsumtionsenhet
och dag och 38 % hade mindre än 2 400. I den närmast högre inkomstgruppen
uppgingo motsvarande tal till 3 320 och 0 %. Även kostens näringsvärde synes vara något
säsongbetonat. Tillförseln av kalorier, äggvita, fosfor, järn, vitamin Bi och vitamin B2
är högre på hösten och vintern. Den högsta tillförseln av vitamin A inträffar förvånande
nog på våren och den högsta av vitamin C på sommaren.
De olika familjernas kost indelades vidare i tre grupper, god, medelmåttig och dålig
med hänsyn till dess sammansättning per konsumtionsenhet. På varje rikligare represen-
1 Internationella enheter.
2 Sherman-enhcter.