Sociala meddelanden. 1939: 1-6 (pdf) - Statistiska centralbyrån

330 SOCIALA MEDDELANDEN 1939, NR 5
yrkesarbetande hustrurnas antal ej kan i någon märkbar mån inverka på arbetsmarknadens
fluktuationer.
Det bör emellertid framhållas, att de gifta kvinnornas deltagande i förvärvsarbetet
av allt att döma är en framåtgåendo rörelse och att denna företeelse nära
sammanhänger med familjens ekonomiska ställning. Kommittén har i sitt betänkande
upptagit några jämförande siffror från 1920 och 1930 års folkräkningar,
som visa på en ganska bestämd stegring av antalet förvärvsarbetande hustrur.
Enligt 1920 och 1930 års folkräkningar skulle 5 resp. 10 % av samtliga gifta
kvinnor i åldern 15—50 år vara i större eller mindre grad yrkesarbetande mot nu
uppgivna 18 °/°. För Stockholm visa dessa siffror på en än större stegring,
nämligen från 15 % år 1920 till 26 % år 1930.
Inverkan av familjens ekonomiska ställning på hustruns förvärvsarbete framgår
av en i betänkandet citerad undersökning av förhållandena i Stockholm.
Under 1930 voro enligt denna 14 - 6 % av hustrurna yrkesarbetande i familjer,
där mannens årliga inkomst översteg 10 000 kr., 176 %, där den var mellan
6 000 och 10 000 kr., 217 % mellan 4 000 och 6 000 kr., 28-6 % mellan 3 000
och 4 000 kr., 333 % mellan 2 000 och 3 000 kr. samt 32 %, där den understeg
2 000 kr. Vid 1935—36 års folkräkning har man också sökt komma fram till
en jämförelse på denna basis. Av en tabell över familjeinkomsten för familjer
med i olika mån yrkesverksamma hustrur framgår t. ex., att av samtliga äktenskap
med heltidsarbetande hustrur drygt 60 % tillhöra inkomstgrupperna 3 000
—10 000 kr., medan motsvarande tal för de hemarbetande utgör blott 23 %.
Detta sammanhänger naturligtvis bl. a. med att, när även hustrun har förvärvsinkomst,
den samlade inkomsten blir jämförelsevis hög. I gruppen över
5 000 kronors årsinkomst finnas endast 8 % av de familjer, där hon ej varit
yrkesverksam, men nära 29 % av de familjer, där hon varit helt yrkesverksam.
Nu kunna givetvis dessa siffror vara i någon mån missvisande, på grund av
att uppgifterna blott omspänna ett enda år, men en viss allmängiltighet torde
de dock ha. En annan uppgift ur samma tabell kan vara av ett visst intresse:
28 % av de på landsbygden deltidsarbetande hustrurna och 25 % av de i mindre
grad yrkesverksamma hustrurna äro hänförliga till inkomstklassen 1 000—
1 500 kr., inom vilken grupp statarhustrurna äro att räkna. Inom motsvarande
inkomstläge i" städerna (c:a 2 000 kr.) finner man också företrädesvis hustrur
med deltidsarbete eller mindre väsentligt tillfälligt förvärvsarbete. Den
låga familjeinkomsten tyder väl här i de flesta fall på, att mannen av en eller
annan orsak är mer eller mindre inkomstlös.
Betydelsen av hustruns förvärvsinkomst för familjens inkomstläge framgår
ur en annan uppgift —• från år 1935 —• enligt vilken i 1/3 av samtliga äktenskap
med över 5 000 kr. inkomsten skulle komma från såväl man som hustru.
Storleken av hustruns bidrag har emellertid ej kunnat utläsas ur dessa
uppgifter.
Tänker man på familjens socialklass, så finner man, att jordbrukarhustrurna,
som naturligt är, i mycket ringa grad ha förvärvsarbete utom hemmet
— 0'7 % heltidsarbete och 3 - 7 % partiellt arbete — under det att för jordbruksarbetarhustrurna
siffrorna äro betydligt högre, eller l - 4 resp. 27'9 %. Detta