Sociala meddelanden. 1939: 1-6 (pdf) - Statistiska centralbyrån

KORTARE MEDDELANDEN
munalmyndighet om anställnings-, arbets- och lönevillkor samt om tillämpning av sådana
villkor. Därjämte föreligger i förslaget bestämmelser om skyldighet för kommunalmyndighet
att på förhand underrätta tjänstemännen om utkast till nya tjänstebestämmelser.
Lagen skall enligt förslaget tillämpas på de kommunala tjänstemän, som äro underkastade
ämbetsmannaansvar eller ha befattningar, upptagna i kommunal lönestat eller
tjänsteförteckning.
Tjänstemännens förhandlingsrätt skall enligt förslaget utövas av riksorganisationer, vilka
erkänts av socialstyrelsen som förhandlingsberättigade i förhållande till viss eller vissa
kommuner.
Särskild uppmärksamhet har ägnats spörsmålet om formen för vidareförande av frågor,
vari parterna efter förhandling icke uppnått enighet. De sakkunniga ha ansett principen
om kommuns självbestämningsrätt förhindra att olösta intressetvister hänskjutas till organ
utanför de kommunala myndigheternas ram. De sakkunniga föreslå emellertid, att
tjänstemännen skola erhålla rätt att i sådana tvister få göra skriftlig framställning till
högsta beslutande kommunala organ, exempelvis stadsfullmäktige eller landsting. Beträffande
tolknings- och tillämpningsfrågor, anse de sakkunniga, att tvister av sådan karaktär
principiellt böra i sista hand kunna avgöras av andra organ än de kommunala.
De sakkunniga förorda, i enlighet med vad som skedde i förarbetena till statstjänstemännens
förhandlingsordning, att för rättstvisters avgörande inrättas en särskild domstol
för offentliga tjänstemän, med sammansättning och uppgift liknande arbetsdomstolens.
För tillskapande av en dylik domstol påyrka de sakkunniga särskild utredning. Intill
dess sådan domstol kommit till stånd, böra rättstvister lösas på samma sätt som intressetvister,
men avtal om skiljedom eller om hänskjutande till arbetsdomstol av nu ifrågavarande
tvister böra kunna ingås. Nuvarande kommunala förhandlingsordningar skola enligt
de sakkunnigas förslag icke av kommun eller tjänstemän kunna åberopas i den mån deras
bestämmelser stå i strid med lagförslaget. Särskilda regler för tjänstemän, som inneha
befattningar av såväl statlig som kommunal karaktär, giva åt bl. a. folkskollärare ocb
vissa polistjänstemän rätt till förhandling med såväl statlig som kommunal myndighet.
Särskild överstyrelse för yrkesutbildningen. Verkstadsskoleutredningen (jfr sid. 32)
har i sitt slutbetänkande (Statens off. utr. 1938: 54) avgivit förslag om inrättande av en
fristående överstyrelse för yrkesutbildning. Till den nya överstyrelsen skulle i huvudsak
förläggas den lägre yrkesutbildningen för industri, hantverk, handel och husligt arbete,
som i stort sett sorterar under skolöverstyrelsen.
Huvudsyftet med förslaget är att åstadkomma nära kontakt mellan det statliga organet
för yrkesutbildningsfrågor samt näringsliv och arbetsmarknad. Den nya överstyrelsen skall
bestå av en ordförande, tillika överdirektör och chef för överstyrelsen, och fyra av Kungl.
Maj:t för viss tid utsedda ledamöter, av vilka två närmast böra representera företagaroch
två arbetarintressen. Vid sidan härav skall finnas ett kansli, fördelat på tre byråer
och försett med bl. a. vissa befattningshavare med teknisk utbildning.
I styrelseplenum böra som regel föredragas endast viktigare ärenden, t. ex. sådana av
mera omedelbar betydelse för näringsliv och arbetsmarknad; andra ärenden avgöras av
verkschefen ensam efter vederbörlig föredragning. Vid behandling av frågor, som fordra
speciell sakkunskap, böra särskilt tillkallade sakkunniga anlitas. Därför föreslås, att vissa
organisationer utse lämpliga personer att i egenskap av sakkunniga på olika yrkesområden
stå till överstyrelsens förfogande för samråd. De sakkunniga förutsätta, att Kungl. Maj:t
skall äga att vid mera omfattande arbetslöshet förordna ytterligare ledamöter av styrelsen.
45