Sociala meddelanden. 1939: 1-6 (pdf) - Statistiska centralbyrån

KORTARE MEDDELANDEN
351
husligt arbete eller då arbetstagare, som står i arbetsförhållande till endast en arbetsgivare,
utför arbetet i sitt hem. Semesterersättning skall givetvis utgå i sådant fall.
Arbetsgivare, som åsidosätter lagens stadganden, kan straffas med böter (i visst fall
med fängelse). Utför arbetstagare under semestern förvärvsarbete i sitt yrke, är arbetsgivaren
berättigad att från semesterlönen avdraga, vad arbetstagaren sålunda förtjänat.
Till grund för den nya semesterlagen ligga de stadganden angående semester, som inrymts
i lagen om arbetsavtal av den 1 juni 1922 och i lagen om arbetsförhållandena inom
handels-, kontors- och nederlagsrörelserna av den 24 oktober 1919. Dessa stadganden ha
dock fullständigats och effektiviserats. Det kan nämnas, att redan enligt lagen om arbetsavtal
gällde en allmän semestertid om i dagar efter ett halvt års och om 7 dagar efter
ett års anställning och att de i den nya lagen meddelade bestämmelserna om semestertid
för affärsanställda oförändrade överförts från lagen om arbetsförhållandena inom handels-,
kontors- och nederlagsrörelserna.
En ingående jämförelse mellan de finska och svenska semesterlagarna skall här icke
göras, men några av de mest påtagliga olikheterna skola framhållas. Till skillnad mot
den finska lagen reglerar den svenska även sjömännens semester och tillerkänner även
hemarbetare, som icke stå under arbetsgivarens uppsikt, semesterersättning. Däremot berör
icke den svenska lagen arbetstagare med kortare anställningstid än 180 dagar hos
«amma arbetsgivare (t. ex. vissa säsongarbetare). I den svenska lagen förekommer ingen
differentiering av semesterns längd för skilda kategorier av arbetstagare (kategoriklyvning).
Semestertiden är sålunda lika för alla och 12 dagar efter ett års anställning. Åsidosättande
av semesterlagens bestämmelser kan i Sverige icke medföra straff men väl skadeståndsskyldighet.
(Jfr Social Tidskrift 1939, nr 4.)
Kooperativa förbundets och anslutna föreningars verksamhet år 1938. Kooperativa
förbundets förvaltningsråd och styrelse ha framlagt stadgeenliga berättelser över
1938 års verksamhet. Av följande sammanställning över varuavdelningarnas omsättning
samt dennas ökning under varje år från och med år 1930 framgår, att mot en omsättning
av 217-2 milj. kr. år 1937 stod en sammanlagd varuförsäljning år 1938 av 229-9 milj. kr.,
vilket är den högsta förbundet hittills uppnått.
Antalet försäljningskontor utgjorde 12. Stockholmskontoret uppvisade alltjämt den
högsta omsättningen, 57-9 milj. kr., varefter följde Göteborgs försäljningskontor med 29'2
milj. kr.
Tillverkningen vid förbundets produktionsföretag uppgick år 1938 till c:a 139 milj. kr.
eller ungefär samma belopp som föregående år. Bland produktionsföretagen märkas en
margarinfabrik i Norrköping, en kvarn i Stockholm och en i Göteborg, en skofabrik i
Örebro, en gummifabrik i Gislaved, en konstsilkefabrik i Norrköping, en oljefabrik i Karlshamn
samt en porslinsfabrik i Gustavsberg. Dessutom omfattade förbundets industriella
verksamhet en del övriga företag, såsom spisbrödsfabriker, mejerier, kafferosterier o. s. v.
Förbundets inlåningsrörelse har under det gångna verksamhetsåret omfattat sparkasseoch
kapitalräkning. Ett sammandrag av båda räkningarna giver vid handen, att mot en
den 1 januari 1938 innestående behållning av 87-3 milj. kr. stod den 31 december samma
år 93-9 milj. kr., vadan de under året insatta medlen (34-8 milj. kr.) och den under året
gottskrivna räntan (2-3 milj. kr.) överstigit uttagningarna med 6-6 milj. kr. Vad särskilt
sparkasserörelsen beträffar, ökades antalet sparkasseavdelningar från 906 till 916. Antalet
motböcker minskades från 133 398 till 125 701. Summan av innestående belopp ökades