Sociala meddelanden. 1939: 1-6 (pdf) - Statistiska centralbyrån

274 SOCIALA MEDDELANDEN 1939, NR 4
i förhållande till hela antalet straffregisterdomar inom varje åldersklass, har
stigit under samma tid och utgjorde för år 1936 inom de tre åldersklasserna
respektive 651, 45 - 3 och 24-2 %. Relativa antalet är således störst för den
yngsta åldersgruppen.
Inom den officiellt konstaterade ungdomskriminaliteten dominerar tjuvnaden.
För perioden 1931—1936 belöpte sig den t j u v n a d, som föranlett
anteckningar i straffregistret, för åldersklassen 15—18 år till 83 °A och för
åldersklassen 18—21 år till 65 % av hela straffregisterbrottsligheten inom
respektive åldersklasser. Motsvarande procenttal för åldersklassen 21 år och
däröver är 40. — Antalet för tjuvnadsbrott dömda steg från perioden 1921/25
till år 1936 i genomsnitt för alla åldrar med 57 % men med 145 % för åldersklassen
15—18 år och 30 % för åldersklassen över 21 år.
Brottsligheten visade sig i förhållande till folkmängden i allmänhet vara
störst i storstäderna och minst på landsbygden. Straffregisterbrottsligheten
i åldern 15—21 år är större bland de utom äktenskap födda än bland de inom
äktenskap födda. (För övriga åldersklasser har beräkning ej kunnat genomföras.)
Vidare är den lagförda brottsligheten mycket större i förhållande till
befolkningstalet inom den del av befolkningen, som endast åtnjutit vanlig folkskolebildning,
än inom den med högre bildning utrustade delen. Skillnaden
är särskilt starkt markerad för åldersklassen 15—21 år. Den relativa brottsligheten
är dessutom större inom den tredje socialgruppen (arbetare m. fl.), sådan
denna bestämts enligt den officiella statistiken, än inom de båda högre
(företagare, högre tjänstemän, kontorsanställda m. fl.). Detta gäller såväl
de yngre som de äldre bland befolkningen. Slutligen är återfallsprocenten
högre för dem, som begått brott första gången före fyllda 21 år, än för dem,
som blivit förstagångsförbrytare, sedan de fyllt 21 år.
Orsakerna till ungdomsbrottsligheten och dess ökning. Även om hänsyn tages
till bl. a. den omständigheten, att kriminalstatistiken icke redovisar samtliga
lagöverträdelser utan i regel endast de av domstol dömda och att åtskilligt av
den brottslighet, som tidigare passerade utan att föranleda åtgärd, numera icke
undgår ingripande, kvarstår, anser fångvårdsstyrelsen, såsom resultat av den
genomförda undersökningen, att brottsligheten bland de unga, särskilt bland
15—18-åringarna, sedan flera år befinner sig i stark tillväxt. Orsakerna härtill
äro flera.
I första hand framhålles befolkningens större rörlighet i
våra dagar. Särskilt bör härvid »flykten från landsbygden» uppmärksammas,
då riskmomenten i storstäderna äro särskilt stora. Även kommunikationsmedlens
tekniska utveckling borde beaktas. Den stora ansvällningen av bötesbrott
under senaste årtiondet beror bl. a. på förseelser mot de författningar,
som reglera samfärdseln. En annan omständighet är att hemmet i stor utsträckning
upphört att vara den plats, inom vilken eller i vars omedelbara
närhet arbetet utföres. Den under senare år starkt stegrade brottsligheten
bland kvinnorna, särskilt de unga, kan delvis förklaras härav.
Vidare påpekas de faror, som hota ungdomen genom arbetslösheten.