Sociala meddelanden. 1939: 1-6 (pdf) - Statistiska centralbyrån

REGLERING AV HEMBITRÄDENAS ANSTÄLLNINGS- OCH ARBETSFÖRHÅLLANDEN
419
I de framlagda lagförslagen föreslås, att hembiträde skall åtnjuta fritid
under minst följande tider, nämligen var tredje söndag eller annan allmän
helgdag, därvid fritiden skall räknas från ordinarie arbetstidens slut föregående
dag till tidpunkten för arbetets början påföljande dag, en vardag varje
vecka efter kl. 14 samt den 1 maj efter kl. 13, för såvitt fritid nämnda dag
ej åtnjutes på grand av att söndagsfritid kommer i fråga. Söndagsfritiden
skall emellertid, om särskilt avtal därom träffas, kunna förläggas till varannan
sön- eller helgdag och avse tiden från kl. 13 till tidpunkten för arbetets
början påföljande dag. Vad som föreslagits i fråga om söndagsledighet och
vardagsledighet innebär ett lagfästande av sedvänjor, som under det senaste
årtiondet i allt större utsträckning accepterats från husmödrarnas sida. Ha
kontrahenterna överenskommit om fritidens förläggning på visst sätt, kan
ändring därutinnan ske, när parterna äro därom ense i det särskilda fallet och
fritiden må då utbytas mot motsvarande ledighet å annan tid. Innefattar ett
avtal, som träffats mellan kontrahenterna, mindre förmåner för hembiträdet
än som angives i lagen, är avtalet i sådan del ogillt.
Bland de övriga spörsmål, som upptagits i den föreslagna lagstiftningen,
märkes främst frågan om en fastare reglering av själva anställningsavtalet
och tiden för dess varaktighet. Är avtalet ingånget för viss tid
och har det ej uppsagts senast fjorton dagar före avtalstidens slut, skall det
enligt lagförslaget anses förlängt på en månad för varje gång, där ej annat
överenskommes. Är ej överenskommelse träffad om bestämd anställningseller
uppsägningstid, skall fjorton dagars uppsägningstid gälla. Arbetsgivaren
skall dock äga rätt att uppsäga avtalet till omedelbart upphörande under
vissa i förslaget angivna omständigheter (om hembiträdet i väsentlig mån
åsidosatt sina skyldigheter, lider av tuberkulos eller könssjukdom i smittosamt
skede, är hemfallet åt sedeslöst leverne eller under de sistförflutna fem
åren begått brott, varför hon dömts till urbota straff). Hembiträdet föreslås
också äga rätt att uppsäga avtalet till omedelbart upphörande under vissa
omständigheter (om lönen ej utbetalas inom två söckendagar från förfallodagen,
om hembiträdet ej erhåller tillbörlig kost och bostad, om arbetsgivaren eller
dennes make i väsentlig mån åsidosätter sina skyldigheter mot biträdet,
om arbetsgivaren eller någon av husfolket lider av nyssnämnda sjukdomar
eller om hushållet avflyttar varaktigt till annan ort). Vidare föreslås beträffande
hembiträdets bostad — där sådan ingår som löneförmån — ett stadgande,
att hembiträdet skall äga rätt till bostadsutrymme av beskaffenhet
som i hälsovårdsstadgan är för boningsrum föreskrivet, även om annat överenskommits.
Har hembiträdet tillförsäkrats eget rum, äger hon bruka detsamma
utan intrång av arbetsgivaren eller dennes familj.
Är hembiträdet i arbetsgivarens hus och kost föreslås, att hon vid sjukdom
skall äga rätt till bostad, kost och nödig personlig tillsyn hos arbetsgivaren
så länge avtalet består och för såvitt hon icke intagits på sjukvårdsinrättning.
Upphör avtalet, äger hembiträdet likväl åtnjuta de förmåner, som
nu nämnts, tills hon utan fara för hälsan kan flyttas från arbetsgivarens hus.