Sociala meddelanden. 1939: 1-6 (pdf) - Statistiska centralbyrån

182 SOCIALA MEDDELANDEN 1939, NR 3
Till jämförelse må nämnas, att under år 1937 tillverkningen av små- och storgatsten
samt råkantsten för statens räkning uppgick till 125 000 ton. Exporten av gatsten
utgjorde 274 000 ton. (Den uppgick till endast 118 000 ton år 1938). Det
beräknas, att i genomsnitt omkring 3 200 arbetare varit sysselsatta år 1937.
Om ej en snar förändring till det bättre inträder, bör därför antalet arbetare
minskas ytterligare. Därvid bör i första hand de inom industrien sysselsatta
äldre arbetarna beredas försörjning på annan väg. Utredningen syftar här till
en anordning med förtidspensionering av de arbetare, som fyllt förslagsvis 60
år, och vilkas kvarhållande inom industrien till fyllda 67 år — vid vilken ålder
folkpensionen inträder — knappast vid nuvarande förhållanden kan vara något
intresse vare sig för industrien eller det allmänna. Det kan nämligen även
ur rent teknisk synpunkt vara önskvärt, att denna äldre arbetargrupp frånskiljes.
Med den övergång, som numera i stor omfattning även utomlands sker
från storgatsten till smågatsten, blir nämligen behovet av storgatstenshuggare,
som huvudsakligen bestå av äldre arbetare, allt mindre.
Under de senare åren har det under statens ledning upplagda sysselsättningsprogrammet
för stenindustrien gått ut på att endast familjeförsörjare och i huvudsak
blott äldre sådana skulle få sysselsättas inom gatstensindustrien. Under
en ej alltför omfattande tidsperiod kan givetvis ett sådant program upprätthållas,
men i längden kommer en bristande nyrekrytering att vålla betydande
avbräck för industriens fortbestånd. Av hela den nu sysselsatta arbetsstyrkan
visade sig nämligen endast 4 % vara under 25 år, medan ej mindre än
35 % voro över 50 år. En försiktig nyrekrytering är därför att förorda men endast
i de delar av stenhuggeridistrikten, där förutsättningar finnas för ett framtida
bestånd av en koncentrerad gatstenstillverkning.
Teknisk och kommersiell rationalisering. Det har tidigare påpekats, att en
av anledningarna till de svårigheter, som föreligga i fråga om stenindustriens
sociala problem, är att tillverkningsprodukten i så hög grad är en arbetsprodukt
i egentlig mening. Hade stenindustrien i större utsträckning varit en på
ett fåtal platser koncentrerad, starkt mekaniserad industri med ett mindre antal
arbetare, hade anpassningen av arbetarantalet efter avsättningsvolymen
kunnat lättare uppnås. För att för framtiden ge stenindustrien en i detta hänseende
smidigare struktur, är det nödvändigt att i görligaste mån höja det maskinella
inslaget i tillverkningsprocessen. Särskilt ha pneumatiska verktyg vi-
1 Under oktober 1938 ha inom gatstensindustrien (râkantstenstillverkningen i Söndrum inräknad)
sysselsatts 3 010 man, därav 2 900 mia för stats- och exportbeställningar samt inlandsbeetällningar.
— Aotages, att varje man tillverkar c:a 65 m" i månaden, utgör tillverkningen av
2 900 man under ett är c:a 2 000 000 m 2 , som (om 5 m 2 = ett ton) motsvarar c:a 400000 ton.