Sociala meddelanden. 1939: 1-6 (pdf) - Statistiska centralbyrån

Rationaliseringsutredningens betänkande.
409
Rationaliseringsutredning-en, som tillkallats av chefen för socialdepartementet
med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 maj 1936, har den 10
juni 1939 avlämnat sitt betänkande. 1 Därmed är utredningens arbete slutfört.
Ledamöter i utredningen ha varit revisionssekreteraren Ove Hesselgren,
ordförande, andre ordföranden i landsorganisationen i Sverige Gunnar Andersson,
direktören för Bolidens gruv a.-b. Oscar Falkman, rektorn vid
landsorganisationens skola i Brunnsvik, Torvald Karlbom och direktören för
svenska arbetsgivareföreningen Gustaf Söderlund. Sekreteraren hos socialstyrelsen
Tore Hessler har varit utredningens sekreterare. Såsom experter
ha anlitats civilingenjören E. Bosaeus, byråchefen Alf Johansson, byråinspektören
hos socialstyrelsen Sven Skogh samt byråchefen hos riksförsäkringsanstalten
D. östrand. Vid utredningens statistiska undersökningar har medverkan
lämnats av överingenjören hos A.-B. Industribyrån Tarras Sällfors och
diplomingenjören H. Äger. I sitt arbete har utredningen vidare biträtts av
kommerserådet Axel F. Enström och fil. dr Gösta Ekelöf.
Direktiv. Enligt direktiven för utredningens arbete borde olika vägar prövas
att möta ogynnsamma sociala verkningar av rationaliseringen inom industrin.
Huvudsyftet vore att klargöra, på vilket sätt samhället och medborgarna
lättast skulle kunna anpassa sig efter det nya läge, som skapades
genom rationalisering och driftsnedläggelser, vilka icke vore blott tillfälliga,
övervägas borde, huruvida samhället bör givas inflytande på rationaliseringens
gång. Likaledes förtjänade det övervägas, på vilket sätt och enligt vilka
normer ersättning måtte kunna beredas utrationaliserade arbetare och anställda.
Verkställda undersökningar. Rationaliseringsutredningen har för belysande
av rationaliseringens verkningar låtit verkställa en bearbetning av kommerskollegii
industristatistik. Vidare ha från omkring 350 av utredningen i
samråd med svenska arbetsgivareföreningen och landsorganisationen i Sverige
utvalda företag erhållits olika uppgifter beträffande företagna rationaliseringsåtgärder
och dessas verkningar. Av företagen har ett 40-tal gjorts till
föremål för en mera i detalj gående undersökning (den s. k. intensivundersökningen)
. Från dessa senare företag ha lämnats detaljerade uppgifter främst
rörande arbetskraftens storlek, sammansättning, fördelning på yrkesarbetare
och icke yrkesarbetare etc. under vart och ett av åren 1920—1936. Arbetsgi-
1 Rationaliseringskommitténs betänkande: I Motiv och förslag. Statens off. ntr. 1939:13; II Verkställda
undersökningar. Statens off. ntr. 1939: 14.