Sociala meddelanden. 1939: 1-6 (pdf) - Statistiska centralbyrån

LÄRLINGSUTBILDNINGEN
271
en mera ordnad yrkesorientering skola komma att göra det möjligt för lärlingsnämnderna
att i samarbete med arbetsförmedlingarna skaffa sig en ingående
kunskap om förhållandena på de ungas arbetsmarknad och de åtgärder för understöd
till hantverksmästare, som i anslutning härtill kunna vara erforderliga.
Socialstyrelsen uttalar sammanfattningsvis, att styrelsen ansluter sig till tanken
på inrättandet av lärlingsnämnder för befrämjande och kontroll av lärlingsutbildningen
inom hantverk och industri men ställer sig avvisande till den utformning,
som hantverkssakkunniga i sitt förslag givit åt nämndernas funktion.
Styrelsen uttalar förhoppningen, att lärlingsfrågan numera skall vara så
utredd, att möjlighet förefinnes för statsmakterna att inom en nära framtid
träffa avgörande föranstaltningar för åstadkommande av en reglerande och befrämjande
tillsyn över lärlingsutbildningen inom hantverket och industrien.
Til] socialstyrelsens beslut anmälde byråchefen Hagman (arbetsmarknadsbyrån)
skiljaktig mening. Häri framhölls bl. a., att frågan om lärlingarna och deras arbetsvillkor
framdeles som hittills bör bli en förhandlingsfråga, när nya kollektivavta]
skola träffas mellan vederbörande arbetsgivare och arbetare. Visserligen är nu avsikten
att upprätta ett omfattande undervisningssystem för lärlingar etc. i de planerade
verkstadsskolorna, men flertalet lärlingar torde även framgent komma att
erhålla sin utbildning genom anställning hos olika hantverksmästare. »Frågan blir
då, vad som i nu föreliggande situation och med de utgångspunkter, för vilka jag
gör mig till tolk, skall kunna göras. Enligt min uppfattning bör nu föreliggande
förslag icke läggas som grund för någon lagstiftning på detta område, utan frågan
bör i sin helhet bli föremål för förnyat övervägande av representanter för det allmänna,
landsorganisationen och arbetsgivareföreningen.» Då problemet om lärlingsutbildningen
icke är något intresseproblem av samma beskaffenhet, som föreligger
mellan de redan utbildade arbetarna och deras organisationer kontra arbetsgivarorganisationerna,
bör det icke erbjuda alltför stora svårigheter att åstadkomma
en överenskommelse om de bestämmelser, vilka skola tillämpas vid uppgörandet
av kollektivavtal för lärlingar angående dessas utbildning på skilda arbetsområden.
Ett avtal rörande lärlingsutbildningen mellan arbetsmarknadens stora centrala
organisationer, eventuellt bekräftat genom en lagstiftning, torde innebära den enda
tänkbara och framkomliga vägen för att få till stånd bestämmelser, som äro ägnade
att leda fram till en lösning av lärlingsutbildningsfrågan i vårt land.