Sociala meddelanden. 1939: 1-6 (pdf) - Statistiska centralbyrån

GIFT KVINNAS FÖRVÄRVSARBETE
257
Icke dess mindre böra kvinnor med fördel kunna finna ytterligare sysselsättning
därinom, förutsatt att man på detta område lär sig skilja mellan hemarbete
och lantbruksarbete. Kvinnor kunna t. ex. bli utmärkta ladugårdsskötare
och trivas därmed, förutsatt att detta arbete ej kombineras med hembiträdesarbete
som ett extra plus därför att de äro kvinnor. Sakkunniga framhålla,
att i en tid, då man så allmänt klagar över bristen på arbetskraft på landet,
bör man komma ihåg, att i andra länder olika grenar av lantbruksarbete med
intresse och duglighet omfattas av kvinnor. Men förutsättningen har varit
verklig yrkesutbildning. Sakkunniga föreslå därför, att yrkesskolor på detta
område hållas öppna även för kvinnliga elever och att tillräckliga stipendier
ställas till deras förfogande. De nu befintliga lanthushållsskolorna tjäna ett
annat och lika viktigt ändamål, nämligen utbildningen för lanthusmoderns
yrke, men detta bör såvitt som möjligt ej sammankopplas med lantbruksarbete
i egentlig mening.
Sakkunniga påpeka också behovet av en viss teknisk utbildning för flickor,
icke blott för dem, som skola in i tekniskt betonat arbete, utan för alla såsom
ett led i den medborgerliga utbildningen. Det har vid olika konferenser framgått,
att flickornas »tåpighet» och brist på intresse för mekaniska ting ligger
dem i fatet i vår nuvarande så tekniskt betonade arbetsvärld. Detta gäller
ingalunda endast industrien. Tekniken tränger in på alla områden, på kontoren,
i butikerna och ej minst i hemmen, och det bör därför höra till den medborgerliga
utbildningen att flickor såväl som pojkar bibringas en viss förståelse
för sådana ting, likaväl som för husliga färdigheter och hemvård.
I nära samband med utbildningen står enligt sakkunnigas mening frågan
om en praktiskt och effektivt ordnad yrkesorientering, som tar sikte icke blott
pä den unga arbetskraften utan även på behovet av önskvärt yrkesbyte för
viss medelålders arbetskraft. Det torde vara ett samhällsintresse att taga vara
på sådan arbetskraft som nu anses utnött vid den ålder, då den närmast sett
borde ha många år kvar av sitt arbetsliv.
Kommittén har också tagit fasta på behovet av en bättre geografisk planering
av arbetsmöjligheterna. Enligt deras mening är en av orsakerna till den
s. k. flykten från landsbygden den på vissa orter ojämna tillgången på arbete
för endera parten, t., ex. uteslutande manligt arbete i vissa sågverksdistrikt,
övervägande kvinnliga arbetsmöjligheter i vissa textilindustristäder o. s. v. I
jordbruksdistrikten skulle säkert flera kvinnor kvarhållas, om de hade andra
möjligheter till betalt arbete inom jordbruket än hembiträdets dubbla och mycket
dryga uppgift. Den kvinnliga ungdomen i gruv-, järnbruks- och sågverksdistrikt
emigrerar nu i stora mängder till städerna av brist på avlönat arbete,
och samma förhållande äger rum med de unga männen inom vissa textildistrikt.
En bättre fördelning av arbetsuppgifter med hänsyn till de olika könens arbetsbehov
skulle kunna hålla familjerna längre samman och även öka möjligheterna
till familjebildning. Kommittén är fullt på det klara med, att detta är
saker, som ej kunna lösas genom någon lagstiftning eller genom statens ingripande,
men den menar, att kommunerna ha vissa möjligheter att genom sin
tomtpolitik m. m. uppmuntra förläggandet av dylika kompletteringsindustrier