Sociala meddelanden. 1939: 1-6 (pdf) - Statistiska centralbyrån

Giît kvinnas förvärvsarbete. I en andra
refererande artikel om kvinnoarbetskommitténs
betänkande anföres inledningsvis,
att i Sverige endast 18 % av alla
gifta kvinnor ha arbete utom hemmet
och att av dessa blott en tredjedel ha heltidsarbete
under väsentlig del av äktenskapet.
Bl. a. genom en enquête bland
folk- och småskollärarinnor ådagalägges,
att de förvärvsarbetande gifta kvinnorna
ofta ha stora försörjningsplikter. — Redogörelse
lämnas för konferenser med
representanter för parterna på arbetsmarknaden,
vid vilka man frän industrihåll
framhållit, att det vore olyckligt för
produktionen om do gifta kvinnorna
uteslötes från arbetet. Härifrån avvikande
uppfattning hade emellertid anmälts
från vissa yrken, bl. a. enär viss
omsättning inom personalen ansågs önskvärd.
— Kommitténs ståndpunkt till vissa
åtgärder till förhindrande eller underlättande
av gifta kvinnors förvärvsarbete
framlägges. Kommittén har avvisat
förslag om förbud för sådant arbete och
funnit värdet av gratifikationer, förtidspensionering
m. m. vid avgång samt förtursrätt
vid återinträde i tjänst i stort
sett tvivelaktigt men förordat anordnande
av deltidsarbete och i viss mån reservtjänstgöring
för gifta kvinnor. Vidare
har ansetts önskvärt, att makar bereddes
möjlighet att ha anställning på samma
ort. Kommittén har ej ingått på frågan
om sociala anordningar till underlättande
av förvärvsarbetande mödrars hemarbete,
men framhåller, att dylika anordningar
— om de komma till stånd —
böra komma både förvärvsarbetande och
icke förvärvsarbetande mödrar till del.
Sid. 329.
Mödrahjälpsverksamheten, som började
med år 1938, tog under sitt första år
betydligt större omfattning än man beräknat.
Hjälp beviljades något över
Häftets huvudinnehåll.
Maj 1939.
327
34 000 mödrar med ett sammanlagt belopp
av 6-9 milj. kr. eller i genomsnitt
200 kr. per fall. I artikeln, som grundar
sig på mödrahjälpsnämndernas årsredogörelser,
visas med exempel, huru
hjälpen använts — till kläder, sängutrustning,
kostförbättring, vård o. s. v.
Sid. 337.
Arbetslösheten enligt 1936 års partiella
folkräkning. Artikeln lämnar en resumé
av en i den partiella folkräkningen
1936 ingående undersökning av arbetslösheten.
Antalet arbetslösa arbetsföra
funktionärer och arbetare i åldern
16—68 år den 2 mars 1936 beräknas enligt
de erhållna uppgifterna utgöra i hela
landet c:a 211000, varav en mycket
stor del säsongarbetslösa. Drygt 28 000
eller 13 % av de arbetslösa voro kvinnor.
Som partiellt arbetsföra uppgåvos 15 000
arbetslösa. — Genom ifrågavarande undersökning
har man fått vissa möjligheter
att bedöma arbetslöshetsrisken under
ett kalenderår. Omkring 1 /ri av samtliga
arbetsföra funktionärer och arbetare
i åldern 16—66 år uppgivas ha drabbats
av en kortare eller längre arbetslöshet
under år 1935. Antalet härigenom förlorade
arbetsdagar synes utgöra mellan 49
och 58 milj. Härutöver redogöres för
vissa beräkningar rörande antalet personer,
som i mera vidsträckt bemärkelse
kunna anses som arbetslösa men som icke
inräknats i huvudundersökningen. Sid.
339.
Arbetstillgången första kvartalet 1930.
Den på grundval av arbetsgivarnas uppskattningar
angående arbetstillgången
beräknade konjunktursiffran var 3-68
första kvartalet 1939 (mot 3-63 föregående
kvartal och 3-45 första kvartalet 1938).
Särskilda uppgifter lämnas för olika industrier.
Sid. 356.