14.09.2013 Views

Sociala meddelanden. 1939: 1-6 (pdf) - Statistiska centralbyrån

Sociala meddelanden. 1939: 1-6 (pdf) - Statistiska centralbyrån

Sociala meddelanden. 1939: 1-6 (pdf) - Statistiska centralbyrån

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

402 SOCIALA MEDDELANDEN <strong>1939</strong>, NR 6<br />

kunna ändras i önskvärd riktning under fredstid faller utanför ramen för rikskommissionens<br />

arbete. Men en plan för konstgödselanvändningen under en<br />

avspärrningskris, avseende lämplig regional fördelning av de under olika förutsättningar<br />

till buds stående konstgödselmedlen, har med hjälp av de gjorda undersökningarna<br />

kunnat utarbetas.<br />

Som bekant har riksdagen under de senaste åren anvisat avsevärda belopp<br />

för uppläggande i statliga reservförråd av sådana importvaror, vara brist kan<br />

förväntas i händelse av avspärrning. Bland dessa reservförråd ha även upptagits<br />

relativt stora kvantiteter konstgödsel, såväl kväve som kali och fosforsyra<br />

(råfosfat). Härigenom skulle vid en avspärrning behovet åtminstone i viss utsträckning<br />

kunna fyllas. Givet är, att då fråga blir om användande av dessa<br />

reservförråd, förutnämnda fördelningsplan kommer att visa sig värdefull.<br />

Såsom en åtgärd för säkrandet av kraftfodertillgången har bland<br />

statens reservförråd upptagits avsevärda kvantiteter oljekakor samt vissa utgångsprodukter<br />

för framställning av dylika. Vidare ha av Kungl. Maj:t på<br />

förslag av statens jordbruksnämnd åtgärder vidtagits för skapande av ett beredskapslager<br />

av havre. Sistnämnda lager avser att trygga arméns första behov<br />

vid en mobilisering men kommer i så måtto jordbruket tillgodo, att tack<br />

vare denna reserv någon större anskaffning av detta varuslag icke skulle behöva<br />

ske omedelbart vid en mobilisering.<br />

I syfte att bringa klarhet i jordbrukets försörjning med dragkraft har<br />

på rikskommissionens initiativ kommit till stånd dels en hästräkning (den 1<br />

augusti 1937), dels en traktorräkning (den 2 januari 1937). Traktorräkningen<br />

var den första i sitt slag inom vårt land. Genom att fortsättningsvis följa importen<br />

och tillverkningen samt — i den mån så varit möjligt — även utgallringen<br />

av traktorer har kommissionen skaffat sig en fortlöpande kännedom om<br />

tillgången på samt den regionala fördelningen av traktorer inom riket.<br />

Av traktorer voro i Svea- och Götaland vid räkningstillfället i bruk c:a<br />

9 000 stycken. Fördelningen av dessa visar, att det främst var mälarlänen och<br />

Östergötlands län, i andra hand Malmöhus och Gotlands län, inom vilka traktordrift<br />

genomförts. Antalet traktorer per 10 00O ha åker utgjorde inom dessa<br />

län mellan 35 och 55. Efter tidpunkten för traktorräkningen har emellertid<br />

en väsentlig utökning i traktorbeståndet ägt rum, så att det numera uppgår<br />

till c:a 17 000 stycken.<br />

Samtidigt med att antalet traktorer ökats har en nedskärning av brukshästbeståndet<br />

försiggått, vilken belyses av nedanstående sammanställning av huvudresultaten<br />

från 1927, 1932 och 1937 års hästräkningar.<br />

Anmärkning. F8r 1927 redovisades uppgifter endast för unghästar i åldern 1—2 år, varför,<br />

för att erhålla jämförbarhet, genom proportionering en uppräkning av fölen till tre åldersklasser<br />

och en motsvarande minskning av äldre hästar skett.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!