Sociala meddelanden. 1939: 1-6 (pdf) - Statistiska centralbyrån

22 SOCIALA MEDDELANDEN 1939, NR 1
nåden, som kan väntas hävd först sedan de övemormalt stora lagren konsumerats.
Därtill kommer skärpta konkurrensbetingelser med den utvidgade
amerikanska massaindustrien. Även på andra marknader gör sig en försenad
effekt av den katastrofala nedgången av den amerikanska importen ännu gällande
särskilt via råvaruländernas försämrade ekonomiska läge. I England
synas de stigande rustningsutgifterna i effekten på konjunkturutvecklingen
ungefär uppväga den sjunkande tendensen hos exporten och den inhemska investeringsverksamheten.
Av den ingående analysen av den svenska exporten på olika marknader, drar
konjunkturinstitutet slutsatsen att en allmän återhämtning i exportvolymen
icke synes förestående. Enligt institutets index låg exportvolymen för perioden
januari—oktober 1938 155 % under nivån för samma tid 1937. De vid exporten
faktiskt utvunna prisen lågo däremot för samma period 8 % över 1937
års nivå. Denna för Sverige gynnsamma prisposition (importprisen hade samtidigt
sjunkit med 4 %) kan dock väntas försvinna successivt, i den mån nya
försäljningskontrakt uppgöras enligt rådande, särskilt för skogsindustriprodukterna,
låga noteringar. En sådan utveckling kan väntas medföra ett ökat
underskott i handelsbalansen. Enligt institutets beräkningar skulle en nedgång
i priserna på våra skogsindustriprodukter (trävaror, massa och papper)
till 1936 års nivå (vilket i nuvarande läge icke synes orimligt) betyda ett underskott
i handelsbalansen med omkring 300 milj. kr., d. v. s. lika stort som
under valutakrisåret 1931, (givetvis under förutsättning av att exportvolym
och importvärde icke undergå väsentliga förändringar).
Sannolikheten av ett framtida underskott i betalningsbalansen innebär icke
en allvarlig risk i rådande ytterst likvida läge på valuta- och kapitalmarknaden.
Det sänkta exportvärdet har emellertid en med tiden allt starkare nedtryckande
effekt på köpkraft och investeringsverksamhet. Hittills ha dessa
tendenser mer än kompenserats av ökade inkomster på andra områden. Bostadsbyggandet
synes ha undergått en kraftig stegring mellan 1937 och 1938;
enligt socialstyrelsens statistik synes man kunna räkna med stegring på närmare
20 %. Även investeringarna inom industrien synas trots de försämrade
konjunkturutsikterna under 1938 ha legat något högre än under det utpräglat
högkonjunkturbetonade året 1937. En specialundersökning, utförd av kommerskollegium,
som närmare refereras i rapporten, visar nämligen, att värdet
av under 1938 verkställda och planerade investeringar inom en dominerande
del av industrien beräknas överstiga motsvarande värde under 1937 med 7 %.
Nedgången i sysselsättningen inom exportindustrierna motväges dels av höjda
lönesatser, dels av ökad aktivitet inom vissa hemmaindustrier, så att den utbetalda
lönesumman inom hela industrien beräknas ha stigit med 3 % mellan de
tre första kvartalen 1937 och 1938. Även jordbrukets inkomster beräknas ha
stigit ett par procent mellan 1937 och 1938.
Den mellan 1937 och 1938 stabila eller t. o. m. något stegrade nationalinkomsten
och därmed köpkraften har förebyggt en omedelbar känning av de försämrade
konjunkturerna för de nära konsumtionsstadiet arbetande näringsgrenarna.
En nedgång i industriproduktionen med 8 % mellan oktober måna-