Sociala meddelanden. 1939: 1-6 (pdf) - Statistiska centralbyrån

30 SOCIALA MEDDELANDEN 1939, NR 1
liksom kraven på att inordna sig i och rätt utnyttja de nya, inom näringslivet
alltmer utvecklade organisationsformerna. Likaledes ha krav på förmåga att
hastigt inrätta sig efter nya arbetsmetoder och handhavandet av nya maskiner
gjort sig gällande.
Visserligen avser lärlingsskolan att bereda den ungdom, som avslutat
fortsättningsskolans kurs, tillfälle att — samtidigt med att den erhåller praktisk
yrkesfärdighet genom anställning i förvärvsarbete — inhämta de för ett
framgångsrikt arbete inom vederbörande arbetsområde grundläggande teoretiska
kunskaper, som icke kunna förvärvas genom deltagandet i arbete utanför
skolan. Lärlingsskolan har emellertid icke fyllt de avsedda uppgifterna. Den
har icke gjorts obligatorisk och anslutningen till densamma har varit ganska
svag; den andel av de i hantverk och industri under arbetsåret 1934/35 sysselsatta
minderåriga, som samtidigt med sin anställning i respektive yrken erhållit
utbildning i lärlingsskolans huvudkurser, har uppskattats till två à tre
procent av hela antalet sådana minderåriga. Dessutom avgå c:a 20 procent
av lärlingsskolans elever före kursernas slut, och antalet elever, som icke samtidigt
ha anställning inom det yrke, kursen avser, är betydande.
Härtill kommer, att under kristider intagningen av nya arbetare i stort sett
avstannar. I större eller mindre utsträckning förlora även de redan anställda
sina platser. En del årgångar unga gå därigenom miste om den yrkesutbildning,
de annars skulle ha erhållit i sina anställningar. Men icke nog härmed.
När krisen lättar och arbetstillgången blir rikligare, har denna ungdom icke
erforderliga förutsättningar i fråga om utbildning och träning för att göra sig
gällande i konkurrensen om tillgängliga arbetstillfällen. Dess försörjningsmöjligheter
ha sålunda blivit väsentligt försämrade. Därigenom blir också
den därefter följande högkonjunkturens behov av yrkesutbildad arbetskraft
sämre tillgodosett.
De med kristiderna sammanhängande förhållandena på förevarande område
äro, anse de sakkunniga, av den innebörd, att det allmänna enbart på grund
därav icke kan underlåta att ingripa för att säkerställa en fortgående effektiv
yrkesutbildning för industrien. För detta ändamål bör emellertid en organiserad
yrkesutbildning i verkstadsskola förefinnas även under normala tider;
att vid inträffande kris i hast helt improvisera en yrkesutbildningsorganisation
vore, som erfarenheten visat, icke att tillråda.
Behovet av utökad yrkesutbildning gäller i än högre grad inom hantverksyrkena.
Skälen äro i stort sett desamma som anförts beträffande
industrien. Härtill kommer emellertid, att hantverksföretagen som regel äro
relativt små och icke såsom tidigare väsentligen koncentrerade till städerna
med deras möjligheter till bl. a. undervisning i lärlingsskolor. Särskilt den
teoretiska undervisningen inom hantverksyrkena försummas härigenom. Även
om på grundval av en lärlingslag en ordnad lärlingsutbildning inom hantverksyrkena
skulle komma till stånd, anse de sakkunniga likväl nämnda skäl tala
för att jämsides med en sådan utbildning inom yrkena en organisation finnes
för hantverksutbildning i verkstadsskolor.