Sociala meddelanden. 1939: 1-6 (pdf) - Statistiska centralbyrån

KORTARE MEDDELANDEN
biträdesyrket. Den norska undersökningen är utförd enligt liknande plan, som tillämpades
i Sverige, men omfattar ett betydligt större antal anställda, nämligen omkring 19 000
hembiträden i 26 städer och 3 förstadssamhällen. (Den svenska undersökningen omfattade
c :a 5 000 hembiträden i städer och samhällen.) Av de redovisade hembiträdena hade omkring
17 000 fast anställning, medan de övriga utgjorde s. k. daghjälp. Vid den följande
jämförelsen med den svenska undersökningen avses endast fast anställda hembiträden.
Hembiträdenas ålder uppvisade ungefär samma fördelning i de båda undersökningarna.
Sålunda uppgavs genomsnittsåldern för hushållsanställda utgöra omkring 27 år såväl i
Norge som i Sverige. Åldersfördelningarna gåvo i båda undersökningarna vid handen, att
hembiträden anställda i mindre städer voro jämförelsevis yngre än sådana, som hade anställning
i större städer. Synbarligen sammanhänger detta med att hembiträdena, vilka
till största delen äro uppväxta på landsbygden, ta sin första anställning å någon mindre
ort i grannskapet av hemmet och sedermera söka sig till de större städerna, när de erhållit
någon vana i yrket. Vidare framgår av åldersfördelningen, i hur hög grad hembiträdesyrket
är ett genomgångsyrke — i den norska undersökningen voro endast 8 ^ av hembiträdena
över 40 år och i den svenska voro 5—10 % i åldern 40 år och däröver — varför avgången
från yrket genom giftermål eller övergång till annan sysselsättning synes vara
ganska stark.
Utbildningsförhållandena syntes vara ungefär likartade för norska och svenska hembiträden.
Omkring 1 /B såväl av de förra som av de senare uppgåvos ha erhållit särskild utbildning
för yrket. Emellertid hade denna utbildning inhämtats i skolor och kurser av mycket
varierande art och omfattning. — I båda undersökningarna tillfrågades hembiträdena,
hur länge de arbetat i yrket. Den genomsnittliga tiden i yrket befanns därvid vara omkring
7 4 /2 år såväl i Norge som i Sverige. Belysande för hembiträdenas täta platsväxlingar
äro uppgifterna om anställningstiden på den plats, som innehades vid undersökningstillfället.
Det visade sig, att mera än 50 % av de norska hembiträdena innehaft samma plats
i mindre än ett års tid och endast 4-7 % i över 10 år. (Motsvarande andelar i den svenska
undersökningen voro 40 % resp. omkring 5 %.) Även bland dem, som arbetat länge i yrket,
funnos många med kort anställningstid på platsen.
Den kontanta månadslönen visade stor spridning kring genomsnittet och kunde enligt
den norska undersökningen för mycket unga hembiträden vara 10 kr. per månad eller mindre,
medan den för kunniga kokerskor stundom uppgick till åtskilligt över 100 kr. Genomsnittslönen
var för ensamjungfrur och barnsköterskor 40—50 kr., medan den för kokerskor
och husor utgjorde omkring 60 kr. Den svenska undersökningen gav i detta avseende ungefär
samma resultat. — Inga större skillnader beträffande hembiträdenas bostäder förelågo
mellan de båda undersökningarna. 84 % av de norska hembiträden, som bodde hos
arbetsgivaren, hade eget rum, medan i den svenska undersökningen motsvarande andel
var omkring 80 °/e. Sovplats i kök eller annat utrymme hade 7-6 % av de norska hembiträdena
och 9 à 10 % av de svenska. I den norska undersökningen inhämtades även uppgifter
om hembiträdesrummets storlek såsom ett uttryck för dess kvalitet.
Den genomsnittliga bruttoarbetstiden för såväl norska som svenska hembiträden var
ungefär 12 timmar per dag (måltidsraster och övriga pauser inberäknade). I båda undersökningarna
befanns arbetstiden i stort sett vara längre, ju flera personer hushållet omfattade.
I den norska utredningen påvisades vidare, att arbetstiden var jämförelsevis
längre i lägenheter om 9 rum och kök (d. v. s. hos mycket välbärgade familjer) än i lägenheter
om 1—2 rum och kök. Familjer med barn uppvisade likaledes enligt denna undersökning
längre arbetstid än övriga hem. — Vissa försök gjordes i den norska undersökningen
att påvisa någon inverkan på hembiträdets arbetstid av att husmodern hade förvärvsarbete
utom hemmet, men något bestämt resultat härav framkom icke.
Flertalet norska hembiträden syntes ha någon form av veckoledighet. Mer än 8 /io uppgåvos
sålunda ha något ledigt å vardag en gång per vecka ( 8 /10 i den svenska undersökningen).
Någon ledighet varje söndag hade 1 /8, varannan söndag ungefär hälften och var
tredje söndag 4 /4 av hembiträdena. Av de svenska hembiträdena hade 2 /5 ledigt varje söndag,
1 /s varannan och omkring 1 f10 var tredje eller var fjärde söndag. Ungefär 8 /io av
41