Sociala meddelanden. 1939: 1-6 (pdf) - Statistiska centralbyrån

LÄRLINGSUTBILDNINGEN
267
göra mer än 9 timmar. Därtill en ordnad ledighet på minst en halv dag per vecka
och minst en söndag i månaden.» — »Tjänares bostäder på landet måste göras
mera hemtrevliga genom egna rum och om möjligt ett gemensamt sällskapsrum.» —
»Den ovilja, som förefinnes mot att taga hembiträdesplats på landsbygden, beror
icke så mycket på fruktan för det tyngre arbetet utan på den djupt rotade föreställningen
att detta arbete är simpelt och den, som utför det, en mindervärdig
människa.»
Lärlingsutbildningen.
Socialstyrelsens yttrande.
Genom remiss den 8 november 1938 har socialstyrelsen anmodats att, efter
hörande av svenska arbetsgivareföreningen och landsorganisationen i Sverige,
avgiva yttrande över 1936 års hantverkssakkunnigas betänkande med lagförslag
angående lärlingsutbildningen inom hantverket och den mindre industrien. 1
Arbetsgivareföreningen har i sitt sedermera avgivna yttrande (jfr Industria
1939, nr 5) icke ansett sig kunna ansluta sig till det framlagda lagförslagets
grunder »ej blott på grund av de ensidiga utgångspunkterna för utredningen,
medförande ett framhävande av särskilt hantverkets synpunkter i en utbildningsfråga,
som är mycket betydelsefull för stora delar av industrien, utan
även därför att förslaget enligt föreningens mening ej är tillräckligt anpassat
efter de faktiska förutsättningarna på arbetsmarknaden». Däremot ansåg
sig landsorganisationen (jfr Fackföreningsrörelsen 1939, nr 3) med vissa
erinringar kunna tillstyrka ifrågavarande lagförslag. Socialstyrelsens yttrande,
som avgavs den 7 mars 1939, innehåller i huvudsak följande.
Den hittillsvarande lärlingsutbildningen. Frågan om en laglig reglering av
lärlingsutbildningen i vårt land har återkommande varit föremål för utredningar
och överväganden utan att hittills någon definitiv lösning kunnat givas
problemet. Att så icke kunnat ske, synes i sin mån visa, att förhållandena
på den svenska arbetsmarknaden, speciellt i vad avser hantverket och den
mindre industrien, varit underkastade ständiga förändringar under inflytande
av den fortgående industrialiseringen och näringslivets omgestaltning. Dessa
förhållanden ha bland annat medfört, att hantverket i avsevärt mindre omfattning
än tidigare fått tjänstgöra såsom utbildningsområde för den arbetskraft,
varav industrien är i behov, och att industrien å sin sida på grund av förändrade
krav på utbildningen hos arbetskraften själv i viss utsträckning fått
svara för denna utbildning. Från samhällets sida har man sökt lämna sin
medverkan till ungdomens yrkesutbildning genom att i de praktiska ungdomsskolorna
meddela yrkesutbildning för vissa hantverks- och industriyrken, sam-
1 Statens off. utr. 1938: 30, refererat i Soc. Medd. àrg. 1938, sid. 831.