Att sälja en dröm - Statens folkhälsoinstitut
Att sälja en dröm - Statens folkhälsoinstitut
Att sälja en dröm - Statens folkhälsoinstitut
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
är spelreklam vilseledande? 111<br />
det är möjligt att välja relativt många nummer och för nymodigheter i spel<strong>en</strong>.<br />
Slutsats<strong>en</strong> av studi<strong>en</strong> är att konsum<strong>en</strong>terna fattar rationella val: ju<br />
lägre förväntat värde och ju mindre underhållningsvärde, desto mindre<br />
spelar de. Författar<strong>en</strong> summerar: ”This finding rejects the hypothesis that<br />
lottery players are misinformed evaluators of gambles.” Om undersökningsresultatet<br />
är tillförlitligt (vilket författar<strong>en</strong> till d<strong>en</strong>na rapport saknar<br />
kompet<strong>en</strong>s att bedöma, de ekonomiska beräkningarna är många och komplicerade)<br />
betyder det att reklam<strong>en</strong> för lottospel i USA inte har vilselett<br />
konsum<strong>en</strong>terna beträffande vinstmöjligheterna. Spelkonsum<strong>en</strong>terna kan<br />
inte var och <strong>en</strong> korrekt ange vinstchanserna och kanske inte heller det förväntade<br />
värdet (vinstandel<strong>en</strong>), m<strong>en</strong> som grupp agerar de i sitt spelbete<strong>en</strong>de<br />
som om de hade sådan kunskap.<br />
D<strong>en</strong>na ekonomiska undersökning utgår således från att spelandet har<br />
ett underhållningsvärde och inte <strong>en</strong>bart drivs av <strong>en</strong> önskan om att tjäna<br />
p<strong>en</strong>gar. Möjlighet<strong>en</strong> att fantisera om <strong>en</strong> storvinst är <strong>en</strong> del av lottospelets<br />
underhållningsvärde och något som människor är beredda att betala för.<br />
Detta är d<strong>en</strong> rimliga ansats<strong>en</strong> och ekonometriska studier av detta slag är att<br />
föredra framför alternativet att i intervjuundersökningar tillfråga spelare<br />
om vad de tror är d<strong>en</strong> förväntade vinstandel<strong>en</strong> av ett visst spel och sedan<br />
jämföra med d<strong>en</strong> faktiska vinstandel<strong>en</strong>, och därifrån försöka dra slutsatser<br />
om huruvida spelarna är väl informerade. Sådana studier har gjorts i bland<br />
annat USA. I d<strong>en</strong> ovan diskuterade studi<strong>en</strong> (Kearney, 2002) refereras till<br />
National Survey on Gambling, utförd 1998 av The National Opinion<br />
Research C<strong>en</strong>ter (NORC) vid University of Chicago. Detta är <strong>en</strong> nationell<br />
<strong>en</strong>kätundersökning där det framkom att <strong>en</strong>dast 7,5 proc<strong>en</strong>t av de intervjuade<br />
trodde att vinstandel<strong>en</strong> hos det lotteri, som de spelade oftast på, var<br />
högre än vad d<strong>en</strong> i själva verket var. De flesta trodde i stället att det var svårare<br />
att vinna än vad det i själva verket var. Clotfelter och Cook<br />
(1989:194–196) refererar till <strong>en</strong> annan undersökning där det också framkom<br />
att lottköpare inte särskilt väl kände till vinstandel<strong>en</strong>s storlek.<br />
Det stora problemet med d<strong>en</strong>na typ av intervjuundersökningar är att<br />
vinstandel och förväntat värde är abstrakta begrepp som gem<strong>en</strong>e man inte<br />
har <strong>en</strong> god uppfattning om. Av samma anledning framstår det som lönlöst<br />
att direkt fråga intervjupersoner om de statistiska chanserna att vinna på<br />
olika spel. Om <strong>en</strong> person säger att det nog krävs 1 000 års spelande för få<br />
sju rätt på Lotto och <strong>en</strong> annan säger 20 000 år, tror då d<strong>en</strong> s<strong>en</strong>are person<strong>en</strong>