Att sälja en dröm - Statens folkhälsoinstitut

spelreklamens inverkan på spelmissbruket 75
En fråga som i enkätform ställdes till de 131 spelmissbrukarna var vad
som gav dem impulser till att spela eller som utlöste begär efter att spela.
Nära hälften (45,8 procent) uppgav ”reklam för spel” (på reklampelare, i
TV eller i radio). Ingen annan företeelse nämndes i lika stor utsträckning.
På andra plats bland de utlösande faktorerna kom ”ha tråkigt, vara ledig”
(23,7 procent) och sedan ”tankar på att vinna” (19,1 procent). Bland de
övriga faktorerna kan noteras ”stress/oro” (14,5 procent) och ”höra andra
tala om spel” (7,6 procent). Färre än 8 procent sa att de inte hade lagt
märke till någon specifik utlösande faktor.
Studien visade också att två förhållanden var förknippade med en
särskilt snabb utveckling av spelmissbruk, inom ett år från det att personen
överhuvudtaget börjat spela. Det ena var att ha börjat spela vid relativt hög
ålder och det andra var att personen uppgav att han eller hon fick impulser
att spela av spelreklam. Forskarna bakom studien förmodar att de ständiga
impulserna från reklamen förstärker det patologiska spelbeteendet.
Det finns dock några frågetecken kring denna studie. De flesta spelarna
(64,9 procent) spelade på spelautomater, och det är en spelform som det i
USA inte görs mycket reklam för; den helt dominerande formen av spelreklam
är i stället den för lotto och andra lotterier. Författarna slår fast att
patologiska spelare tenderar att hålla sig till en och samma spelform och
det är således oklart vad det är för slags reklam som ger impulser till att
spela på spelautomater. Författarna diskuterar heller inte möjligheten att
det kan finnas en tendens hos dessa spelare, som är medvetna om sitt spelmissbruk
och lider av det, att lägga skulden för sina problem utanför sig
själva, exempelvis på spelreklam. Jämförbara studier i andra länder skulle
kunna belysa i vilken mån resultaten från undersökningen speglar förhållandet
att USA är ett relativt reklamintensivt land.
Det finns åtskillig anekdotisk bekräftelse på att reklam ger personer
med spelproblem impulser att spela. Författaren till denna rapport har hört
flera skildringar av detta och problemet finns också beskrivet i en intervju
med en tidigare spelmissbrukare i tidningen Dagen (2002-11-28). Personen
uppgav att spelreklamen gjorde det svårare för honom att sluta spela när
han väl insett sina problem: ”Just de här reklamaffischerna inför en jackpot
kunde man inte undgå att se.” Reklamen upplevdes som mest lockande just
efter beslutet att sluta spela: ”Reklamen gör att man blir ständigt påmind
om spelandet, även om jag klarar det bättre nu.”