Att sälja en dröm - Statens folkhälsoinstitut
Att sälja en dröm - Statens folkhälsoinstitut
Att sälja en dröm - Statens folkhälsoinstitut
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
122 att <strong>sälja</strong> <strong>en</strong> <strong>dröm</strong><br />
get from X to Easy Street”, där X var namnet på d<strong>en</strong> plats där reklam<strong>en</strong> var<br />
uppsatt. Det fanns således ing<strong>en</strong> int<strong>en</strong>tion från lotteribolaget att rikta<br />
reklam specifikt till fattiga.<br />
Författarna till artikeln uppehåller sig också vid faktumet att lågavlönade<br />
lägger ut <strong>en</strong> större del av sin inkomst på lotterier än andra inkomstgrupper,<br />
och att lotterier således är att betrakta som <strong>en</strong> orättvis regressiv<br />
beskattning. Detta har emellertid inget med marknadsföring<strong>en</strong> att göra.<br />
Eftersom artikeln således inte kan visa att det finns spelreklam som riktar<br />
sig specifikt till lägre inkomstgrupper saknas grund för författarnas påstå<strong>en</strong>de<br />
att spelreklam av d<strong>en</strong>na anledning är oetisk. Förmodlig<strong>en</strong> är sådan<br />
reklam företagsekonomiskt sett av tvivelaktigt värde eftersom hushåll med<br />
låg inkomst, som visserlig<strong>en</strong> lägger ut <strong>en</strong> större del av sin inkomst på spel<br />
än andra, i absoluta tal lägger ut mindre än mer välbärgade hushåll (se till<br />
exempel Brown et al., 1992; MacDonald et al., 2004; Westfelt, 2003:30).<br />
I USA är spelreklam riktad till låginkomsttagare upp<strong>en</strong>barlig<strong>en</strong> <strong>en</strong> känslig<br />
fråga. Samarbetsorganisation<strong>en</strong> för de nordamerikanska delstaternas<br />
lotteribolag – NASPL – har inskrivet bland sina etiska riktlinjer för marknadsföring<br />
följande punkt: ”Reklam får inte framställa, direkt eller indirekt,<br />
ett lotteri som <strong>en</strong> pot<strong>en</strong>tiell möjlighet att lösa <strong>en</strong> persons ekonomiska<br />
eller personliga svårigheter” (översättning). Någon motsvarande föresats<br />
finns inte med i de sv<strong>en</strong>ska spelbolag<strong>en</strong>s gem<strong>en</strong>samma etiska marknadsföringsregler<br />
(se kapitel 2). Hade <strong>en</strong> sådan regel funnits, skulle följande<br />
annonser ha varit goda kandidater till att bryta mot d<strong>en</strong>.<br />
• ”Lever du på makaroner? Ny lott med chans till fem miljoner.” Utomhusreklam<br />
för Sv<strong>en</strong>ska Spels Triss, december 2003 (bild 21).<br />
• ”Hur mycket har du på kontot idag?” Utomhusreklam för Folkspels<br />
SverigeLott<strong>en</strong>, januari–februari 2004 (bild 22).<br />
• ”Bättra på saldot i direktsändning.” Utomhusreklam för Folkspels<br />
SverigeLott<strong>en</strong>, januari–februari (bild 23).<br />
En välvillig tolkning av dessa reklambudskap är att så gott som alla sv<strong>en</strong>skar<br />
gärna skulle vilja förstärka privatekonomin med <strong>en</strong> rejäl summa p<strong>en</strong>gar<br />
och att detta förhållande framställs på ett skämtsamt och lite tillspetsat<br />
sätt. En kritisk tolkning är att reklam<strong>en</strong> cyniskt riktar sig specifikt till låg-