Att sälja en dröm - Statens folkhälsoinstitut
Att sälja en dröm - Statens folkhälsoinstitut
Att sälja en dröm - Statens folkhälsoinstitut
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
ero<strong>en</strong>de skulle vara lättare att använda än de nuvarande <strong>en</strong>kätbaserade<br />
instrum<strong>en</strong>t<strong>en</strong>, eftersom d<strong>en</strong> skulle bygga på redan tillgänglig ekonomisk<br />
statistik.<br />
Sammanfattningsvis framstår det som mycket svårt att med nuvarande<br />
mätmetoder kunna avgöra i vilk<strong>en</strong> mån spelreklam ger upphov till eller förvärrar<br />
spelmissbruket. Det behövs <strong>en</strong> helt annan metodologi och när de<br />
psykologiskt grundade mätinstrum<strong>en</strong>t<strong>en</strong> inte verkar räcka till finns ett visst<br />
hopp om att ekonometriska metoder skall kunna vara både <strong>en</strong>klare och<br />
exaktare.<br />
Resultat från intervjustudier<br />
spelreklam<strong>en</strong>s inverkan på spelmissbruket 71<br />
I <strong>en</strong> undersökning av spelande och spelproblem i Nya Zeeland, samt i <strong>en</strong><br />
uppföljning av d<strong>en</strong>na sju år s<strong>en</strong>are, ställdes frågan i vilk<strong>en</strong> utsträckning<br />
intervjupersonerna kunde erinra sig spelreklam och i så fall för vilka spel<br />
(Abbot et al., 1999). Fyra grupper av spelare id<strong>en</strong>tifierades i undersökning<strong>en</strong>:<br />
a) personer utan spelproblem som dock spelar mycket på kontinuerliga<br />
spel, till exempel spelapparater, b) personer utan spelproblem som dock<br />
spelar mycket på icke-kontinuerliga spel, till exempel lotto, c) personer<br />
med spelproblem och d) troliga patologiska spelare. Skillnaderna mellan<br />
grupperna i erinring av spelreklam var små, bland annat mindes troliga<br />
patologiska spelare lite mer reklam än övriga.<br />
D<strong>en</strong> sv<strong>en</strong>ska Fas II-studi<strong>en</strong> (se föregå<strong>en</strong>de kapitel) omfattade ett urval<br />
om 151 personer med spelproblem (definierat som 3 poäng eller mer <strong>en</strong>ligt<br />
SOGS-R-formuläret, livstidsmått), som jämfördes med lika många personer<br />
utan spelproblem. I studi<strong>en</strong> ställdes bland annat följande fråga till<br />
respond<strong>en</strong>terna: ”Har följande händelser/företeelser påverkat Dina spelvanor<br />
så att Du lockats att spela mer ofta eller kommit att sp<strong>en</strong>dera mer<br />
p<strong>en</strong>gar på spel?” En av de företeelser som frågan gällde var reklam för olika<br />
spel. Personerna fick fem svarsalternativ från ”Nej, inte alls” till ”Ja, väldigt<br />
mycket”. Svarsfördelning<strong>en</strong> för de två grupperna av personer visas i<br />
tabell 3. Statistik<strong>en</strong> i tabell 3 finns inte i Fas II-studi<strong>en</strong>s rapport utan har<br />
tagits fram av Jakob Jonsson speciellt för d<strong>en</strong>na rapport om spelreklam.
Change language