Att sälja en dröm - Statens folkhälsoinstitut
Att sälja en dröm - Statens folkhälsoinstitut
Att sälja en dröm - Statens folkhälsoinstitut
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
60 att <strong>sälja</strong> <strong>en</strong> <strong>dröm</strong><br />
reklam<strong>en</strong> påverkat attityderna hos icke-spelare i <strong>en</strong> positiv riktning, det<br />
kan mycket väl vara tvärt om: dessa kan reta sig på reklam<strong>en</strong> och bli än mer<br />
negativt inställda till spel.<br />
Ytterligare contra-argum<strong>en</strong>t är att d<strong>en</strong> ökande reklamvolym<strong>en</strong> inte nödvändigtvis<br />
innebär <strong>en</strong> motsvarande ökning av påverkan: effekt<strong>en</strong> av varje<br />
<strong>en</strong>skilt reklambudskap minskar när totalvolym<strong>en</strong> av reklam ökar (Bur<strong>en</strong>stam<br />
Linder, 1969:80; Rao & Miller, 1975). Dessutom har spel blivit allt<br />
mer kritiserat och ifrågasatt under de s<strong>en</strong>aste sju till åtta år<strong>en</strong>, detta trots<br />
markant ökad reklam. Åtminstone under d<strong>en</strong>na tid verkar inte spelreklam<strong>en</strong><br />
ha förändrat attityd<strong>en</strong> till spel i positiv riktning; i stället har debatt<strong>en</strong><br />
om spelandets avigsidor i form av spelmissbruk lett till <strong>en</strong> mer kritisk<br />
attityd till spel.<br />
Slutsatser<br />
Om vi väger samman det som framkommit i detta kapitel framstår det som<br />
upp<strong>en</strong>bart att d<strong>en</strong> samlade spelreklam<strong>en</strong> höjer spelandet till <strong>en</strong> högre nivå<br />
än om ing<strong>en</strong> reklam förekom. Det finns dock inte någon studie, vare sig i<br />
Sverige eller i något annat land, som fastställt spelreklam<strong>en</strong>s inverkan på<br />
omfattning<strong>en</strong> av spelandet totalt. Personer som i högre grad än andra erinrar<br />
sig att de sett spelreklam spelar <strong>en</strong>ligt flera undersökningar mer än<br />
g<strong>en</strong>omsnittet. Det är dock oklart om högre reklamexponering leder till<br />
ökat spelande eller om större spelintresse leder till ökad erinring av spelreklam.<br />
Eftersom reklam<strong>en</strong>s inverkan på människors konsumtionsbete<strong>en</strong>de<br />
ofta är subtil och för dem själva inte helt märkbar är i allmänhet intervjustudier<br />
med självrapportering ett otillförlitligt sätt att mäta i vilk<strong>en</strong> mån<br />
spelreklam påverkar spelbete<strong>en</strong>de. Ekonometriska undersökningsmetoder<br />
framstår därför som mer tillförlitliga än intervjustudier. Det är oklart i<br />
vilk<strong>en</strong> mån spelreklam i ett längre tidsperspektiv förändrat attityderna till<br />
spelande i Sverige till att bli mer positiva och på så sätt bidragit till ökat<br />
spelande.
Change language