Att sälja en dröm - Statens folkhälsoinstitut
Att sälja en dröm - Statens folkhälsoinstitut
Att sälja en dröm - Statens folkhälsoinstitut
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
I det tredje steget skall specifika spelprodukter framställas som lämpliga<br />
sätt att tillfredsställa de motiv som id<strong>en</strong>tifierats i steg två. Det gäller att<br />
överbrygga klyftan mellan de idealbilder av behovstillfredsställelse som<br />
varje människa bär inom sig och de många gånger prosaiska produkter<br />
som spelbolag<strong>en</strong> erbjuder. En Lottokupong skall framställas som <strong>en</strong> biljett<br />
till ett tropiskt semesterparadis, d<strong>en</strong> mikroskopiska chans<strong>en</strong> att vinna miljoner<br />
på Triss skall verka vara inom räckhåll, ett gammalt hamnmagasin i<br />
Göteborg skall utmålas som ett internationellt kasino jämbördigt med spelpalats<strong>en</strong><br />
i Las Vegas, och så vidare.<br />
Här följer några exempel på hur reklam för spel i det tredje steget av<br />
övertygande lockar människor att spela. Fokus ligger på psykologiska och<br />
retoriska grepp som har att göra med chans<strong>en</strong> att vinna, snarare än miljön<br />
och omständigheterna runt spelet.<br />
”Du har <strong>en</strong> chans att vinna”<br />
spelreklam<strong>en</strong>s psykologi och retorik 85<br />
Så gott som all spelreklam bygger på påstå<strong>en</strong>det att spelar<strong>en</strong> har <strong>en</strong> chans<br />
att vinna. Det har givetvis också spelar<strong>en</strong>, m<strong>en</strong> ofta är chans<strong>en</strong> att vinna<br />
stora summor försvinnande lit<strong>en</strong>. Chans<strong>en</strong> att få 7 rätt på Lotto är till<br />
exempel 1 på 6 724 520. Enligt ”prospect theory” (Kahneman & Tversky,<br />
1979) har människor <strong>en</strong> b<strong>en</strong>äg<strong>en</strong>het att anting<strong>en</strong> överskatta eller helt bortse<br />
från mycket små sannolikheter. Individer gör anting<strong>en</strong> dessa större än vad<br />
de faktiskt är för att göra dem möjliga att ta hänsyn till, eller räknar helt<br />
bort dem för att slippa ta hänsyn till dem. En konsekv<strong>en</strong>s av detta är att<br />
vissa personer överhuvudtaget inte spelar på lotterier eftersom de anser att<br />
de inte har <strong>en</strong> chans att vinna, vilket de ju faktiskt har. En annan konsekv<strong>en</strong>s<br />
är att ytterst små chanser att vinna på lotterier kan uppfattas som<br />
större än vad de är, vilket spelreklam på olika sätt kan utnyttja (Mumpower,<br />
1988).<br />
Ett exempel är TV-reklamkampanj<strong>en</strong> för Triss med temat: ”Plötsligt<br />
händer det” (från år 2004). Det som plötsligt skall hända är att man skall<br />
vinna <strong>en</strong> högvinst, m<strong>en</strong> chans<strong>en</strong> att direkt skrapa fram <strong>en</strong> miljon kronor på<br />
<strong>en</strong> Trisslott är mycket lit<strong>en</strong>: <strong>en</strong> på <strong>en</strong> miljon. I <strong>en</strong> serie reklamfilmer visas <strong>en</strong><br />
rad osannolika händelser – till exempel att <strong>en</strong> person får <strong>en</strong> skål med<br />
fisksoppa över sig när han sitter på balkong<strong>en</strong> – och s<strong>en</strong>smoral<strong>en</strong> är att om